DEN VITA DÖDEN 
MED AUTO GENOM ÅRSTIDERNA. 
ED en hastighet av femtio kilometer 
i timman rulla vi i väg mot fron- 
ten. Kunde vi köra ännu raskare 
skulle jag alls icke ha något att in- 
vända däremot, ty värmen är nära nog out- 
härdlig. Men chauffören säger, att han icke 
vågar pressa maskinen hårdare och därmed 
får jag låta mig nöja. 
Första dagarna i juni! 
Och ändå råder högsommar här nere i dalen. 
Vinrankorna på sluttningarna, en oöverskådlig 
mängd, digna under halvmogna frukter, säden 
böljar för en svag bris. Blåklint, prästkragar 
och vallmo lysa mellan fyllda, guldglänsande 
ax, smörblommor, och förgätmigej prunka vid 
vägkanten, klöver doftar. Bakom sädesfäl- 
ten och vinrankorna står skogen på vakt. 
Mörkgröna granar och furor slå ring kring 
bländvita björkar, lärkträdens ljusa grönska 
bryter sig skarpt mot barrträdsmuren. Hum- 
lor flyga surrande mellan fyllda blomkalkar,