21 
klämmande var det också att överallt se de svarta, 
grinande fångvaktarna bredvid sina vita fångar. 
Jag begärde därför under min tyska resa att 
också få se fånglägret vid Havelberg, där jag 
visste att ett större antal civilfångar funnos. 
Lägret Havelberg visade sig vara fullständigt 
likt de rent militära lägren. En barackstad med 
förläggning kompanivis under befäl av en tysk kom- 
panichef, som till sitt biträde hade egna underof- 
ficerare och uttaget befäl bland fångarna. Jag 
måste upprepa det sedvanliga oförbehållsamma er- 
kännandet åt rymliga och snygga kök med tillhö- 
rande förråd, tvättinrättningar, bad och duschrum, 
avlusningsapparater, sjukhus m. m. Från besöken 
i den sista avdelningen antecknade jag särskilt en 
lång rad kvinnliga patienter hos en ytterst sympa- 
tisk rysk tandläkare, som gratis lämnade all be- 
handling. 
Det var intressant att se, hur man förmått åstad- 
komma ordning och snygghet även bland denna be- 
synnerliga blandning. Här var det ju inte solda- 
ter, som man endast hade att kommendera. Här 
fanns snart sagt allt på jorden i rasväg och klass- 
väg, av vilka de flesta knappast hade ens en aning 
om vad ordning betydde. Här fanns det uslaste och 
fattigaste i det ryska Polen, det, som var så fullt 
[1—178699. Chrisiiernsson, Med tyska U-båtar.