73 
höggs i sten av en bildhuggare bland fångarna. En 
döende man skådar från sockelns trappsteg en up- 
penbarelse tecknad i postamentets bilder av far 
och mor, maka och barn. 
Inne i själva Darmstadt blev jag i tillfälle att, 
ävenledes oanmäld, besöka ett femtontal franska 
fångar, som sysselsattes i den även i Sverige kän- 
da firman Emil Schenks mekaniska verkstad med 
tillverkning av järnvägsvågar och annat arbete för 
civilt bruk. Några arbetade som hantlangare, någ- 
ra voro i det civila automobilmontörer, men de 
flesta fingo lära sig yrket från början och syntes 
på flera händer ha hunnit ett gott stycke. Daglö- 
nen var densamma som för de tyska arbetarna, och 
hade inte de randade militärbyxorna varit, så hade 
ingen tänkt på att här »vän» stod bredvid »fiende». 
Maten var densamma, som serverades i marketen- 
teriet åt fabrikens egna arbetare, och förläggningen 
var rymlig och snygg inom verkstadsområdet med 
»vakten», en fiolspelande landstormsman, i ett li- 
tet krypin bredvid.