Tysk fångbehandling. 
Kapitlet om fångbehandlingen hör till det läng- 
sta i krigets historia, och det är av den natur, att det 
i alldeles särskild grad kan påräkna uppmärksam- 
het bland krigförande såväl som neutrala. Man 
tycker det är synd om krigsfången, vilken tvingas 
till sysslolöshet i fiendens våld, medan kamraterna 
fortsätta kampen för fäderneslandets liv och själv- 
ständighet. Man fruktar för att hatet mot fienden 
skall gå ut över de tillfångatagna, och därför skyn- 
dar man att ängsligt slå om dem med de medel, som 
stå till buds. 
Medlen därtill äro ingalunda små och overksam- 
ma. Internationella lagar reglera i stort sett fång- 
behandlingen, och de neutrala makterna och främst 
bland dem de skyddsmakter, som åtagit sig att under 
kriget bevaka de krigförandes intressen hos fien- 
den, ha oavbrutet tillfälle att göra sig underrätta-