skildringar »I skogen» berättas särdeles 
åskådligt, hurusom byn Burnots invånare 
av eget initiativ och som något självklart 
grepo till vapen och begynte franktirörkri- 
get mot den inryckande fienden. 
[ aftonskymningen likna slagghögarna 
omkring Charleroi en sovande jättinnas 
ofantliga bröst. När man hör om skräck- 
scenerna, som utspelats i dessa nejder, är 
det som om hela landskapet med sina passio- 
nerade linjer skulle kunna resa sig och kros- 
sa mäniskorna, krävande räkenskap för de- 
ras onda vilja. Det är ett landskap i sorg, 
det svarta landet, Meuniers land! Men 
från mitt fönster i Håte! de I'Europe blickar 
jag ut över torget, gär :nänniskorna komma 
och gå, tidningar utropas, mest Belgique, 
Frankfurter Zeitung och Lokal Anzeiger, 
och prägeln av lugn och ro störes icke av 
några detaljer, uppfattbara för främlingen. 
Nere i matsalen väntar en utmärkt mid- 
dag. Några tyska officerare från Charle- 
roi bli våra gäster. En »oberlöjtnant» ut- 
vecklar vid kaffet i klara koncisa meningar 
gången av den tyska framryckningen mot 
Namur, som ligger på tre mils avstånd. Han