75 
»Ej krig numer bland mänskors ätt, 
För man och kvinna samma rätt. 
Ingen som höjer sig, 
Ingen som böjer sig 
Envar må leva fri. 
Sjungom vår sång 
Fritt en gång. 
Ja, ned med våldets makt! 
Sjungom vår sång 
Fritt en gång!» 
Det är ödets ironi att det framför allt är 
här, som folket hetsat upp sig till dessa ut- 
brott av franktirörpatriotism, varom man 
kan läsa i Charleroi's tidningar för augusti 
1914. Kvinnornas smygskjutning från hu- 
sen förhärligas, och århundradens strävan 
att begränsa krigföringen genom folkrätts- 
liga regler avvisas såsom sinnrikt uppfunna, 
djävulska metoder till jämnandet av vägen 
för det organiserade våldet. Att en rätts- 
ordning för krigföringen dock är en kultur- 
vinst, medan åter krigets frigörande från 
regler måste innevära ett steg tillbaka mot 
anarkien, se där en sanning, som i fredstid