140 
kriget varit. > Ulla känner den människorna, 
som icke fattar, att det blir en hederssak 
för dem. 
Vad sem mest tagit mig, när jag såg fol- 
ket ; 1ångenskap, det blev därför icke det 
som jag väntat, det belgiska folkets stora 
olycka, det blev icke rättslösheten och nö- 
den, som grina styggt mot ett folk som för- 
lorar sin frihet, utan den tyska anden, som 
bjuder att läka de sår som slagits, och att 
rättfärdiga förstörelsen icke blott som en 
olycka, tillfogad i nödvärn, utan såsom den 
av ödet bestämda vägen till att skapa ett 
bättre samhälle åt de slagna. 
Belgien är sorgens land, men även skul- 
dens! 
Återupprättelsen 
0 
< mbH G 
&S se, 
j k 
2 N 
3 S 
? Få 
KO 
Egg AA