ng I Hl 
Västan a6 
drag h 
ven bu 
let ] On 
ID) I san. 
rlednings-= 
mefat- 
(Aris. 
Iugr , 
rel, 
2 
gusältet 
' 
| 
döv 
30 
IV. PVerba. 
121. Denna talrika ordcelass indelas liksom sub- 
stantiva (41) i två hufvudarter, den öppna med en 
vocal. i ändelsen, och den slutna .med en consonant. 
Dessa tvenne hufvudarter ätskiljas. äfven derigehom, 
att: den. öppna blifver flerstafvig. i prået. imperf. , den 
slutna. enstafvig med- vocalförändring. « Den öppna huf- 
vudarten delas åter i tre klasser: den ena trestafvig 
I praet, Imperf. , den andra tvästafvig, den tredje två- 
stafvig med vocalförändring. . Den slutna hufvudarten 
delas först i två conjugationer , om man så vill kalla 
dem. Uti den ena 'sträcker sig votalförän dringen blott 
till Praet. imperf. tr indicat. och conjunct. mod. , men 
particip. pass. åter antager samma vocal i bufvudstaf- 
velsen, som uti przsens (isynnerhet presens conjunt. 
och presens imperat.). "Den andra fortsätter presen- 
tets'. vocalförändring uti -Particip.. pass. , ehuru. med 
någon. förändring. Hvarje af dessa :två conjugationer 
delas åter 1 tre: klasser efter. den. olika vocalförändrin- 
gen .uti praet. imperf. Man kan således , när den för- 
sta ;:hufvudarten räknas för att utgöra en enkel Conju- 
gattonp:, oo i ..det fornnordiska ,. liksom i Anglosaxiskan 
och andra. beslägtade språk , äntaga tre conjugationer , 
hvarje: 'med.tre classer ; inalles nio. classer', till hvilka 
hvart och 'ett reguliert , ja äfven irreguliert, verbum 
mer eller .mindre tydligen låter hänföra Sig. 
"ga a 
« F rg : 
122. Till öfversigt må följande tabell tjena: