47 
4 teg), 
Å SuDer lt 
Dedt4 ; 
Versta 
Nesk-a: 
NO0st-a 
last + 
st-a: 
lata 
leg bestäm 
när flert, 
Warg, 
» högste Em 
WOMEN, HÄN 
oil, 0rÖRS, 
chili 
Gt 
(syonsth 
git) 
et) 
nal t ala 
ansly 
(for) 
CO 
(heldr) 
(äär) 
(fjarri) 
(nå-) 
fyrra , fyrst; 
sisara, siSast 3; 
heldra , helzt 3 
eöra , est; 
(firr) first 3 
(ner, nerr) —  nest. 
Utaf dessa hafva dock fremra och si3ara en 
regulier positivus, men af åtskillig betydelse och 
bruk, näml. framt, framr , fröm > förträffligt, 
tappert, hvilket är: ett poätiskt adjectivam, 'och 
sitt, stör, sis, sidt, nedhängande. - 
(04. De, som fattas den bestämda formen , emot- 
taga icke heller någon gradförhöjning (compareras 
icke), t. ex. allt (96.), och de på -z eller -a (97.), 
samt participia, i synnerhet de activa på -andi. Oak- 
tadt dessa ord fattas gradförhöjniugen , kunna de 
dock förhöjas genom att sätta adverbierna meir, 
mest, eller hel r , helzt, framför desamma. De 
kunna ock förringas genom minn cr (mi's ), minnst 
(mlnzt), eller stör, sizt. 
TUI. Pronomina. 
105. De personliga hafva ett eget tvåtal (dualis) 
i de tvenne första personerna, och af den tredje per- 
sonen ett tillbakavisande pronomen (pron, recipr.), 
som är lika i Sing. och Plur.