Full text: Kort Anvisning till Fornnordiska Språket

47 
4 teg), 
Å SuDer lt 
Dedt4 ; 
Versta 
Nesk-a: 
NO0st-a 
last + 
st-a: 
lata 
leg bestäm 
när flert, 
Warg, 
» högste Em 
WOMEN, HÄN 
oil, 0rÖRS, 
chili 
Gt 
(syonsth 
git) 
et) 
nal t ala 
ansly 
(for) 
CO 
(heldr) 
(äär) 
(fjarri) 
(nå-) 
fyrra , fyrst; 
sisara, siSast 3; 
heldra , helzt 3 
eöra , est; 
(firr) first 3 
(ner, nerr) —  nest. 
Utaf dessa hafva dock fremra och si3ara en 
regulier positivus, men af åtskillig betydelse och 
bruk, näml. framt, framr , fröm > förträffligt, 
tappert, hvilket är: ett poätiskt adjectivam, 'och 
sitt, stör, sis, sidt, nedhängande. - 
(04. De, som fattas den bestämda formen , emot- 
taga icke heller någon gradförhöjning (compareras 
icke), t. ex. allt (96.), och de på -z eller -a (97.), 
samt participia, i synnerhet de activa på -andi. Oak- 
tadt dessa ord fattas gradförhöjniugen , kunna de 
dock förhöjas genom att sätta adverbierna meir, 
mest, eller hel r , helzt, framför desamma. De 
kunna ock förringas genom minn cr (mi's ), minnst 
(mlnzt), eller stör, sizt. 
TUI. Pronomina. 
105. De personliga hafva ett eget tvåtal (dualis) 
i de tvenne första personerna, och af den tredje per- 
sonen ett tillbakavisande pronomen (pron, recipr.), 
som är lika i Sing. och Plur.
	        
Waiting...

Note to user

Dear user,

In response to current developments in the web technology used by the Goobi viewer, the software no longer supports your browser.

Please use one of the following browsers to display this page correctly.

Thank you.