47
4 teg),
Å SuDer lt
Dedt4 ;
Versta
Nesk-a:
NO0st-a
last +
st-a:
lata
leg bestäm
när flert,
Warg,
» högste Em
WOMEN, HÄN
oil, 0rÖRS,
chili
Gt
(syonsth
git)
et)
nal t ala
ansly
(for)
CO
(heldr)
(äär)
(fjarri)
(nå-)
fyrra , fyrst;
sisara, siSast 3;
heldra , helzt 3
eöra , est;
(firr) first 3
(ner, nerr) — nest.
Utaf dessa hafva dock fremra och si3ara en
regulier positivus, men af åtskillig betydelse och
bruk, näml. framt, framr , fröm > förträffligt,
tappert, hvilket är: ett poätiskt adjectivam, 'och
sitt, stör, sis, sidt, nedhängande. -
(04. De, som fattas den bestämda formen , emot-
taga icke heller någon gradförhöjning (compareras
icke), t. ex. allt (96.), och de på -z eller -a (97.),
samt participia, i synnerhet de activa på -andi. Oak-
tadt dessa ord fattas gradförhöjniugen , kunna de
dock förhöjas genom att sätta adverbierna meir,
mest, eller hel r , helzt, framför desamma. De
kunna ock förringas genom minn cr (mi's ), minnst
(mlnzt), eller stör, sizt.
TUI. Pronomina.
105. De personliga hafva ett eget tvåtal (dualis)
i de tvenne första personerna, och af den tredje per-
sonen ett tillbakavisande pronomen (pron, recipr.),
som är lika i Sing. och Plur.