4 
rd 
a) 
lang, br 
Id: py 
Mig 
es I Slät 
02 for 
åde I da 
D, & V, 
) h - 
SAMMA 
ar Sammi 
on VO, | 
ULECLLE 
ullen ell 
ilket bes 
OCh : 
tf. 
alld 
mn 
n Ä 
'V Nä | 
på detta sätt bildade högre grader declineras på sam- 
ma sätt, som nyss är anfördt (98, 99.). t. ex. 
hit fagra, fegra, = -ri, fegrst, fegrstr. fegrst; 
— låga legra,  -ri, legst , legstr , legst; 
- långa , leingra, -ri, leingst, leingstr, leingst ; 
ell. langa, lengra, -ri,lengst, lengstr, lengst; 
hit praungva, preingra, -ri, preingst, str . -st 3 
ell. pröngva, prengra, -ri, prengst, sir -st 3 
hit störa, stoerra, -ri, stcerst, -st 3 
— Unga, yngra, -ri, yngst, -st 3 
pu nna, pynnra = ri , pynnst, -st 3 
djupa, dypra,  =ri, dypst, -st ; 
— dyra , dyrra , eri, dyrst , . -st 3; 
-— Vena, venna, nm, venst, -str st. 
Ordet mjött, mjör, mjö, smal, smalt, hit 
mjö fa, emottager intet ljudskifte, ehuru det har de 
kortare ändelserna:?: mjörra, mjöst. Fornm. Söog. 
VII. pag. 264. 
101. Några bildas på begge sätten. Man finner 
t. ex. djupara, djäpari, djäpast, -astr, 
-ust, samt dyrara, -r1, dyrast, -astr, ust. 
De kortare formerna tillhöra vanligen det gamla 
språket. — Flera få i comparat. den kortare, och 1 
superlat. den längre formen, t. ex. seint, seinna, 
seinast; selt, sella, selast; nytt, nyrra, 
nyjast.