NA 
NEN, 
I 
! son 
TA 
I0ksjna 
koloni 
ola ! 
Mar INnar, 
YT ke-nar, 
CDA, 
kU-pum. 
4-MA, 
för Erejt. 
ifter, 
steter fram- 
nen, t, eh 
rn dock 
ice 71 (S000 
II. ' Adjectiverna eller ' Tilläggsorden. 
85. Denna ordelass har. mycken öfverensstäm- 
melse med substantiverna3 dock ingalunda såsom i 
Grekiskan och Lativet, der begge böjas nästan på sam- 
ma sätt; utan snarare såsom en motsatt ordning, hvil- 
ken styckevis svarar emot substantivernas inrättning, 
Artikeln (74.) sättes här alltid framför. I slika till- 
fällen få adjectiverna en egen bristfällig declination, 
som kallas den bestämda formen; och svarar emot 
första hufvudarten af substantiverna (41 följ.); endast 
att den är mycket enklare i pluralis, der den öfver- 
allt ändas på -u; de särskilda .Casus måste således 
åtskiljas på den hosstående artikeln eller på andra ord 
i constructionen. När ingen artikel eller liknande 
bestämning står derhos, antaga adjectiverna en gan- 
ska olika och mycket fulllständig declination, "som 
kallas den obestämda formen, och svarar till sub- 
stantivernas slutna hufvudart (49. följj.), egentligen 
till den andra declinationen, emedan intet adjectivum 
finnes, som ändas på -e i neutr. plur., eller på.-u i 
accus. pl. af masculinum, eller på nå femin. plur. — 
Den är må hända den ursprungliga, och plägar så- 
som sådan att först afhandlas. I begge formerna åt- 
skiljas de tre vanliga genera, och således svarar «ett 
enkelt adjectivs declination emot alla 6 classerna af 
substantivernas 4:sta och 2:dra declinationer: Neu- 
5