Full text: Kort Anvisning till Fornnordiska Språket

25, sz ljuder alltid såsom s, och brukas endast 
såsom etymologiskt tekn för s, när ett t, d eller: 8 
bortfallit framför delta , t. ex. veiz la (för veits- 
la), islenzkr (för tslendskr), gerzkr (för geröstr). 
I gamla handskrifter brukas Z stundom såsom foör- 
kortning i stället för ss, stundom i stället för st, 
ungefär såsom det Grekiska ci stallet för od; men i 
nyare goda. upplagor har man inskränkt bruket deraf 
till nyss uppgifna tillfällen , för att så tydligen som 
möjligt betekna både uttal och upprinnelse. 
26. x ljuder alltid hårdt såsom &s eller gs med 
hårdt & och hårdt s, såsom: lax, sex, öx, uxi 
(alldrig såsom gZ, t. ex. I det Fransyska exact). 
97, Det fornnordiska uttalet var i allmänhet 
bredt , klangfullt, regelbundet och bestämdt. En vo- 
cal framför en enkel consonant är tämligen lång , ån- 
tingen consonanten är hård eller vek; t. ex. ek (läs: 
sk) eller eg (1. äg), jag; set (1. sät); las (I. läs), 
läste. För att tillkännagifva det korta ljudet, för- 
dubblas consonanten , såsom egg, ett ägg; sett, satt; 
hlass, ett lass. Vocalen förkortas ock i uttalet, när 
ännu en consonant tillstöter, såsom: höf-u8 har 
långt 0, men dativ. höf'Si kort eller skarpt; ber; 
slår, har en lång vocal (a); men infinitiv. berja, 
imperf. barsi, O. SÅ V. en kort; vil är långt, men 
Zz uti vilja, vildi kort. 
T 
| 
28. I stafningen räknas alla consonanter, som 
följa efter en vocal, till denna föregående- vocal; 
| tb ul 
ga MT 
ig 
0 
hvilka än 
ju n, 0 fået 
— wg Hit ti 
de alldelel 
I ostelan 
antingen läst 
hist al en 
omm! ver 
ande Beleck: 
0 Hr 
velsen I ords 
dens" Nilrer 
Ben Då nål 
lend-ipo 
LE 
På Sista Hlar 
len är oro 
[I 
| dan 
COnlugat inr 
boktafs. | 
"gig tal 
Ulma. 
Uj ftn
	        
Waiting...

Note to user

Dear user,

In response to current developments in the web technology used by the Goobi viewer, the software no longer supports your browser.

Please use one of the following browsers to display this page correctly.

Thank you.