"aka l bdep del, 
- bör a all 
<003e10g I). 
Y sig Något til 
Ler, py tea, 
stland; lab 
it och kon 
1 
8 
tt SMD | Sven= 
som & I Senska 
sc lasat eller kort, 
Ja, bala bila, 
cd slor, ov, 
Ia orden dubbel, 
atan alt gå äter 
sun. Att detta 
oy, SYN icke 
8 wrR 
puiden rätta jute 
2 EM det för 
onbdh forooort 
"ur 
gj 
pirmar 
” du 
tan 
+ . U 
byka, fa " 
fån I bevis pt 
Er gjockb gt 
oo id 
ch 
språken på fasta landet, dels af några ord, som på 
Island hafva bibehållit det rätta uttalet till denna 
dag, såsom kort i kyrr, och långt i bokstafvens 
namn y; men i synnerhet deraf, att det hos skalder- 
na bildar halfrim med 7, t. ex. 
Herstillis parf ek Aylli, 
hälf eru völd und Kälf 2). 
8. d såsom au, t. ex. frå (lös frau eller frav), 
d. v. s. såsom Gr., Lat., Ital.' au i aura med 
klart da. 
9. fe ungefär såsom aj, dock så, att a-ljudet 
närmar sig vårt ä, och ljudet j blifver dunkelt, och 
liksom ändas med ett e (nästan däje), t. ex. reda 
tala, etla ämna. 
10. au såsom öv, hvilket är det ännu brukliga 
Norska uttalet af au, t. ex. auga (läs övga eller 
orga) öga. 
11. ey, såsom det skrifves, eller ungefär såsom 
öj; i Norska monumenter skrifves ofta öy 1 stället. 
Det kan jemföras med det Tyska eu. Att det bör 
åtskiljas från ef, synes dels af Färöiskan, hvarest ey 
blifvit till oj, men ei till aj, dels i synnerhet af de 
gamla skaldernas vers, hvarest ey bildar halfrim med 
er, t. ex. 
2) Sc Magnusar Goda Saga, Cap. 20, uti Fornmanna Sögur. 
VI. p. 35. Orden betyda: 
Jag Kungens gunst behöfver; 
Half magt är Kalfs i riket.