ul är + Ol dejt 
Snag aj ban, 
EDmatreg ÖN 
äg har lerföre 
AUlelse eller dt. 
Sluderandeg 
t fana ter. 
ig om de 
'nskåprog- 
t id el 4 f R, 
och Frisis k 
MR, sid. 
he Danish 
'elishmen, 
tl nödigt, all 
10, alt jag ar 
mmatican län 
ine [4 h 
Uphorismer angående den begripande infig: 
ten, bhwilfa jemte dfwerfåttningen blifmit af Res 
[pondenterna förfroarade: 
Hem, fom då de fysfetfåtta fig med andra wetenifaper, för: 
fumma philofophien , iemförde Arifttpp med Penelopes friare, Hwils 
€a wmwål funna erhålla Melantho eler någon af de Hfriga flidorna, 
men ide funna. mwinna drottningen fjelf- Denna litnelje år tråf- 
fande. Ty philofophien tyftar och befordrar alla de Öfriga wmeten: 
ffaperna, hwilfa genom det ifrån philofophien hemtade begreppet 
få lif och rörelfe. Uti philofophien feola alla de Hfriga wetenffaper: 
nas -categorier uppmifas om deducerad. Så mwida har philofophien 
ett legitimt herramwålde i de öfriga wetenifaperna. 
[]. 
Men då. utefluta wi ifrån pbilofophien mycdet, fom tämligen 
allmänt , dot med orätta, dit räknas, i fonnerhet den få Fällade 
popular-philofophien , fom år utan bearepp, och mwål talar om wid: 
beten Ho8 ett fubject (den wife), men ej år roetenffap om wisheten 
i univerfum, i andeng oh naturens utwectling, det reala förnuftet. 
Jil pbhilofophien höra ide Heller den manliga logiken, empirtffa 
pfydologien; ete- etc. 
« BANG 
[lI. 
Wigten of den fpeculativa philofophiens frudium beftår Äfven 
devuti, att man i den fårffilda rvetenffap , hwars utmwedling man 
gjort till problemet för fin lifstid, vrörer fig med frihet och fijelf: 
fråndighet , finner utan myden fmwårighet det inre oc mwåfendtliga , 
ide nöjer fig med förklaringar genom bhypothefer, Yttre orfater, 
0. fe 100 SI hiftorien t. er. år man ide belåten med en åfroen wil 
talig beråttelfe , uti hwilfen händelferna framftållas efter tidsföljden 
utt deraå caufaljammanbhang , utan man will fe håndelferna, att 
jag må fåga, inmwåndigt; man will begripa dem uti deras förnuf-