Full text: Kort Anvisning till Fornnordiska Språket

23 
I2ep, 
Ioinz 
uselar lag 
 damil, 4 
SA Och & 
MSD Mål: 
ua 
2 
KMpus, Ii 
X rep, dra) 
vc fr al le, 
a N ble, liv; 
ce] 
af SNNL, 
q Mu a 
f 
J 
An 
15 AU! 
- 7 Svdv 
Lat VN v 
dessa, breda imperf., stieg, bot (both), svara emot de 
fornnordiska substautiva stig, bo, icke emot steig, 
bau's. Dock förekomma öfvergångarna ei -I, "och au 
(ey) -o'(u), också eljest i den fornhördiska ordbild- 
ningen, t. ex. Veik-t, vik-na; "baugt, beygi-bogi, 
bugr. - ba Ar FAN tek ae RE 
163. Bj). Adjectiva, som uttrycka dels 'en'"attiv,) 
dels 'en passiv möjlighet tll hahdlingens utförände. 
Dessa äro ännu mårkvärdigare, såsom mera frammande 
för de nyare språken; t. ex. drep-t, drep-r, drep, 
som gerna kan (må) dräpas; noexm-t, som (lätt) 
kan taga, fatta, smiltosamt; å-fengr, som snart 
går i hufvudet, rusgifvande; al-geng-t, som all- 
mänt går och gäller, är gängse (såsom penningar), 
af geng, gekk, gengum;3 fer-t, som kan befaras af 
fer, för; upp-toek-t, som Lan confisceras; af tek, 
tök; aug-fyn-t, som lätt finnes. Fornn. Säg. VIL 
p- 356; audkén'5r, odkänd , som latt igenkännes; 
gylt, gyldr, gyld, som kan betala, äfven gifvas 
(bjudas) i betalning , af geld, galt, guldum; dreif-t, 
som utsprides, utspridt, af drif, dreif; läng-leit-t, 
långlagd G ansigtet), af lit, leit; fleyg-t, som. kan 
flyga, af flyg, flaug; neyt-t, som kan njutas, af 
nyt, naut. 
164. Verba, som antaga activ betydelse i stället 
för neutral, eller, om stamordet redan är activt, fi- 
gurlig; t. ex. svefi, vyssjJar I sömn, af sef, svaf, 
svåfum; seti, passar på, af sit, sat, såtum; hengi, 
hänger upp, af hangi, hekk, hengum (den äldsta for-
	        
Waiting...

Note to user

Dear user,

In response to current developments in the web technology used by the Goobi viewer, the software no longer supports your browser.

Please use one of the following browsers to display this page correctly.

Thank you.