900
deremot om en tillkommande tid, som ännu icke är
börjad.
158. Den: enkla passiva formen på -st mottager
äfven omskrifna tempora, med reflexiv eller reciprok
betydelse, såsom i indicativus.
Futurum ek man kallast,
Fut. perf.
v. condit. — munda kallast, teljast,
Perfectum — hefi kallazt, talizt,
Pl:squamp.— haf'sa kallazt, talizt, o. 5. V.
äfven finnas flera förbindelser af dessa verba auxiliaria
med hufvudorden, och många andra verba, hvilka bru-
kas såsom hjelpverba, liksom i audra språk, men hvilka
det skulle blifva för vidlyftigt att här uppräkna.
V. Adverbia.
tesjast,
159. Af de annars oböjliga partes orationis hafva
dock adverbia ett slags böjning, nämligen comparation
genom ändelserna -ar 1 comparativus, -ast 1 superla-
tivus; några hafva kortare former på -r, -st, såsom:
optast;
tidast;
visast;
norgast;
opt»
titt,
vi'sa,
norör,
skamt,
leingi,
oplar,
ti'dar,
vidar,
nor'Sar,
skemr,
leingr,
skemst;
leingst.
mjök
tt,
jure
dt,
nh
0
KN 4
tatrum al
byokas alven
kommer der.
delse, såsom:
väll rumme”
leingr och
om stället.
160. Några äro irreguliera eller bristfälliga:
vel, betr bezt3; =
illa, verrg verst;