900 
deremot om en tillkommande tid, som ännu icke är 
börjad. 
158. Den: enkla passiva formen på -st mottager 
äfven omskrifna tempora, med reflexiv eller reciprok 
betydelse, såsom i indicativus. 
Futurum ek man kallast, 
Fut. perf. 
v. condit. — munda kallast, teljast, 
Perfectum — hefi kallazt, talizt, 
Pl:squamp.— haf'sa kallazt, talizt, o. 5. V. 
äfven finnas flera förbindelser af dessa verba auxiliaria 
med hufvudorden, och många andra verba, hvilka bru- 
kas såsom hjelpverba, liksom i audra språk, men hvilka 
det skulle blifva för vidlyftigt att här uppräkna. 
V. Adverbia. 
tesjast, 
159. Af de annars oböjliga partes orationis hafva 
dock adverbia ett slags böjning, nämligen comparation 
genom ändelserna -ar 1 comparativus, -ast 1 superla- 
tivus; några hafva kortare former på -r, -st, såsom: 
optast; 
tidast; 
visast; 
norgast; 
opt» 
titt, 
vi'sa, 
norör, 
skamt, 
leingi, 
oplar, 
ti'dar, 
vidar, 
nor'Sar, 
skemr, 
leingr, 
skemst; 
leingst. 
mjök 
tt, 
jure 
dt, 
nh 
0 
KN 4 
tatrum al 
byokas alven 
kommer der. 
delse, såsom: 
väll rumme” 
leingr och 
om stället. 
160. Några äro irreguliera eller bristfälliga: 
vel, betr bezt3; = 
illa,  verrg verst;