26 
fin; :oudinnay.. fannssfundurysnfyndi, + fundit; 
bind, binda, batt, bundum, 'byndi,,: bundit; 
vind, vinda,. ., vatt, . Unduämy-, Jndi, undit; 
sting,  stingaj .stakk, ,ståpgum, »styngi, Istängitg' 
spring: springa, ;sprakk, spriingums spryngi, sprungit 3, 
geldj..tgjalda, ,:galt, wguldum, > gyldi, goldit; Ke 
skelf; -skjälfa, .tskalf, .skulfum, > skylli, skolfit, och 
hyarf, ' hverfa,' hvar. hurfum, bibyrk, rn horfit. old 
De sista åro idogck, undantagande tonteknet i skjälfa,: 
regelrätta, likasom hjelpyerbum ek ver8, at.yerSa, 
va röj y röt, 07 git. De. flesta. regularia hafva oi 
supinets första stafvelse; endast de, som hafva n efter vo- 
calen,; erhålla 4; så ock dpeKk, drakk, drukkit, 
emedan Ab är här i stället för n& eller ngt (38). 
154. Den andra 'classen af denna conjugation 
är mycket regulier; dock hafva alla de på'-ig,i 
imperf., förutan den régelrätta' formen På -eig, en 
annan efter andra conjugatiöpens andra class på 'e med 
bortkastadt 2, som åtminstöne hos de:nyare Tsländarne 
äfven förekommer i-plur. och imperf. conjunct: sålunda: 
od oo fsteig, stigäm, uid SB ST 
st18, : 18H1892) Å stö, | (sttum, stå,” | SIS a 
så ock "vik," vikja, veik eller vek "(Parådism” 
pr 218). SS 
"455. "Den tredje classen är likaledes mycket: 
regulier ? endast några få hafva i'imperfi ö; i anseende” 
till: en. efterföljande dubbel, alltså hårdt uttalad , con - 
eonant; och; några med ng. efter" vocalen. få u i supi- 
nets första stafvelse; (jemf. 153).; dessa borde utan tyif= 
cl fog 
oynsooagt: | 
.ocale! far" 
och få 
sökky- äv 
stlj. SKÖ0d 
sik, bråk 
oe sp 
sung IVP: 
åå deck gr 
clungit 
sng -föråldr 
oh 
lid. 
SD. 
TR 
sh UD 
nom omst 
är I fornsr 
I, 
lan ån de 
Ma, Nam | 
a, skylda 
ler) perfect 
ned, hjelny 
gp lad 
FP Ulur um 
et, Per 
nd Ip