n
63
s tö, adv. spät 17 1
8 tör, adj. weit, lang stöar (tk?)
10 5
sinn, pron. sein sins (jov) 5 5
7 8 17 s
s i ä (sä) sehen sen (ppt )) 22 3
sjaldan, adv. selten 26 2
skatnar, m. pl. Männer (SE I,
528 19 ) skatna gpl 10 7 13 3
s^epja (stop) erschaffen sköp 3.
*9 pt 22 7
skjöldv, to. Schild skjaldar gsg
7 4 skjalda gpl 25 ft skjöldu
apl 10 7
köfhungr, m. das Schwert Sk.,
(• s '• S. 47) Sköfnungi dsg
21 6 (auch: Schwert SE I,
566 u )
skörungj.^ m. hervorragender Mann
nsg 5»
s k6gar-nef, n. *,silvce nasns Wald
kante, Bein, des Ormr 19 2
skreytir, m. von skreyta (tt)
schmücken; in: vagnskreytir
skula (skal) sollen, werden skal
sk- 1 ' 11
ur i f. Regenschauer skürar gsg
3 3
s kyndir, to. von skynda (nd) be
schleunigen ; nsg 5 8
n itöa (ad) anfertigen, inf 18 4
ll0e -grund, f. Schneeland d. i:
Island; S na: grün du dsg 3 2
17 4
n akr, to. Schlange snäka gpl
öar pr, adj. tapfer snarpar
20 4 ; in; all-snarpr
' Ul ‘ a, fy- tapfer snarr (c
20 8 27 2 snörum (rol
snerra, f Kampf (SE I,
snerru gsg 19 3 27 1
Sn jallr, adj. tapfer snjallr (
kinn snjalli (<S) 10 8 S]
(roV) 12 4
sökn, f. Angriff, Kampf, in-.
sökn-efnandi, pproes. (s-. zu 17 b ),
(«) 17 e
1. sön, /. Versöhnung, Frieden
sonar gsg 22 3
2. Sön ("Sön ok BoSn’ die bei
den Krüge für den Dichter-
meth SE I, 216 6 vgl: Ben.
Gröndal, clav. poet, p, 18 b )
Sonar gsg 5 5
sprakki, m. Frau (SE I, 558 2 )
sprakka gsg 5 4
standa (stöö) stehen, Stand halten,
inf 26 7
stiga (stö) steigen, st. of eitt Et-
ivas übersteigen, es bewältigen,
ste 3. sg pt 24 6
stigr, to. Steig, Weg stlgs gsg
8«
störr, adj. gross, gewaltig stört
(to, adv.) 26 7 ; in: hugstörr,
kynstörr
stundum, adv. bisweilen 25 1
styrr, to. Streit styrjar gsg 23 2
sunr (od. sonr), to. Sohn nsg 10 5
sun asg 6 8 syni dsg 26 8
sunu apl 22 e
sunnan, adv. fyr (eitt) sunnan
südlich von Etw 21 4
sät, /. Sorge süt dsg 25 4
sveiti, to. Schiveiss, Blut sveita
asg 7 7
— svellir, to. von svella (ld) auf
schwellen (transit.), in: j>rym-
svellir
sverÖ, n. Schwert sverös gsg 12 7
17 2 sveröi dsg 8 5 10 4 sveröa
gpl 6 4 10 6
svipta (pt) raffen; berauben Jem
(einn) Etw (einu), svipta
(ppt lo vg) 6 1 s: S. 19
taelir, to. von taela (ld) betrügen,
verderben, vernichten, in:
unnar hyr-taelir (s: zu 23 a );
taelir nsg 23 4
tafn, n. Opfer, Beute taf'ni dsg
10 2
taka (tök) nehmen, unternehmest
(to. inf, s: S. 19) tök 3. sg
pt 15 8
telja (talda) auf zählen, inf 2 1
til, prcep. to. gen. zu 2 5 3 3 15*
17 7 19 3 22 1
tja (teäa) erwähnen teör (ppt <5)
7 3
togr (od. tigr), to. decas tog asg
24 8
trandill, to. Walze (Bp I, 172 33 )
im Bein. Gaukr trandill
— trauör, adj. widerwillig gegen
Etw (eins), in: vaegöar-tr.
trüa (trüäa) vertrauen, glauben
an Etw (ä eitt) tiutöi 3. sg
pt 25 8
tveir, num. zwei (of) 9 2 tveggja
(jüv) 12 2 tvä (rovg) 20 8
Tyr, to. ein Ase, nsg 8 7
j>a, adv. damals 13 3 23 7 : j>a er
quum 7 5 8 1 9 1 15 7 16 a
j>ar, adv. da 17 7 18 ‘
j)egn, to. freier Mann (j)egnar T
pl SE I, 530 lfi ), nsg 13 3
j)essi, pron. dieser j)essum (rä)
2 5
jring, n. Bing (contio) j)ingi 9 7
j)ing asg 18 2
{:>j6ö, f. Volk; j)j(jöir Menschen,
Leute npl 18 5
j)ögn, f. Schweigen jtögn asg 2®
j)ollr, to. Fichte, Baum (SE?)
nsg 9 ;l jiollar npl 14 7
[lora (Jjoröa) wagen jjoröi 3. sg
pt 18 1 j)oröu 3. pl pt 26 5
jjött, conj, obgleich 5 5
j>rima od. jiryma, f. Getös jirimu
gsg 6 4 ; in: Irjälmjirima
[>rör, to. Odin jjrös gsg 17 7
1. — jjröttr, to. Odin in: aesijrröttr
2. — [iröttr ( == j>röttigr), adj.
mächtig, stark, in: margjjröttr