XI. NARRATIO DE CÆDE HOLMIENSI ANNO 1520.
69
och rettuisona och kj'rkiom, att honom måtte skee fyllest för then orett och skada them wartt giortt mon-
gelunda, Huem Konungen såå suarade, Herre Erchebiscop lyster eder icke haffua framgång i thenne saack,
med semie och förlichnelse, ther effter som gode men kunne ransacke, eller welen i thet alenast med lagen
bepröffua; huilekenn som innerliga bad, att the som ther wore näruarendes skulle aresteras och huar och
enn giöra honom fyllest i allahanda måtto, huilckett han och föregaffd) aff Konungen (icke imott stån
dande att sådane saack war på Erchebiscopens wegna i Rom — tillföreude fremiett)e); men Konungen
wille icke, att förbenemde saack skulle i Rom fremias eller endas. Tå bödh han Erchebiscopen, att sådane
sack skulle ransackas her i Rickett, loffuandes att honom skulle skee fyllest för hans skade och orett i
allahanda måtto.
Ått huilckett Erchebiscopen latt sig- nöia. På thet siste ther effter bleffue ther framtagne nogre
-breff för Kouungenom och läsne, huilckett wij icke actade till huad punchtt the hade innebära. Men wij
knnde sedan gissa effter Konungens spörsmåli, att thenne breffuen lydde emott andelige herrer och äddele
men, som tåå när woro, och hade förnemde bref förseglatt, och tett första spörsmålett war till Biscopen
till Linkiöping, om han hade sådane breff besegladt? Huilcken ther till suarade Jaa, men han wille för-
uara sig för tilkommande fall och skottsmåll, thå bekende han sig haffue giortt en protestation och bleff
hans orsackelse och protestation framhemptatt och openbarliga läsin. Ther näst effter bleff huar och enn
af Biscoperne och Richsens Råådh itt sådant spörsmåll föregiffwit, huar wid sitt stååttf), och huar lade
winning om att giöra sijnn orsack och openbara sijnn rettuisa i thet ärendett. Huarföre effter mongehanda,
som tem bleff föregiffuitt ibland tuedrechtigom (!) och them hade mångom ärende före att giffua, thå bekennes
wij medli Gud, att wij icke actade huad ther sama städes bleff sagdtt eller handlatt, förthennskull att
thet tycktess intet gella oss oppå, vtan wij ginge och talade oss emillom, om thet g) protestationferne]
wore bestemde, att såå monge men war berett i theress wåpnn, huarföre wij och lade wår winning om,
huru wij skulle kunna koma them [o: ther] vtt, förthenskull att wij wore enn partt ganske royckett för-
fåred för sådane sack. Ter nest enn liten stund gick Konungen vtt och Rådett bleff besitzendes att ran-
sacka och ennda allahanda sacker altt intill mörckan kuel. Sedan bleff ljusenn inhemptatt och Bekamst
som Judas Iscariott wilde gripa Cristum och förråda, så kom Clas Bille och Söffring Norby effter omildeste
Konungs bodh med lychtor, bloss och med ganska monga beuepnade menn, både föregångendes och effter-
föliendes och besåge allom salen omkring och letade idkeliga, huem te skulle taga och vtleda, först ut
kallade the Biscoperfna] och nogre ädelemenn, sedan ledde the vtij tornett medh storom hopom mechtig
monge både Edele och oedell quinnor och men till itt ynckeligedtt mordh, som thet well beuiste om annen
dagenn hende. Ter nest the som thåå igen beleffuen war thet giordeh) the woro så medh reddighett och
vnder bekymratt, att wij hoppades ingen fred eller thryghett, vtan woro som enn fårahop som ähr shiekatt
till döds, och sedan att monge woro uthemtade och nattene timene tilstundade att klockan war widh
10, tå woro the vtkallade alla prelater, canicker och prester, ehuad ståått the helst woro i), och ingen annen
bleff tå vtlatenn. Nähr thet war giortt tå bleffue Biscopar, prelater och prester indriffne vtij itt trongdtt
rum, huilckett- icke well tilbörligedtt war, undantagendes Biscopen aff Stregnes och Skara, Gudh theres
siell nåde, huileke som wore föruarade vtij itt annatt huss och wij icke såge sedann her i weidenn, hop-
pendes att see them i himmelen, nähr Gudh giffuer hemdh öffuer oskyldigtt blodzens vtgiutelse, och bleffue
wij i förbenemde rum then natt vtoffuer i sorg, bedröffuelse och stortt ångest, som the ännu well drage
till minnes som ther tå med woro. Torsdagen ther nest effter, som var 8j) omnium Sanctorum, wid thet
klocban war wiidh nijo på dagen bleffue alle Biscoper, Prelater, Canicer och Clostergiffne men och såå
monge som lärde woro tilhopa kallade på store salenn, som te om afftonen vtginge, till huillcke her
Johannes Bellenacke mitt i theress samquem sådane spörsmåll framförde, om them som haffue sig tilhopa
suorett och enkannerliga tilhopa förbundett mott helge Romerske stoll och Sfancte] Ståthollaren Pauen fire
hollende för kettare, om huilckett spörsmåll lärde menn både i then helga schrifft och i lagenn sig om be
rörde och suarade effter Euangelium och Andelige Ketten, att huilcken med förbenemde sack warder funnen,
han skulle hollas för en kettare k), men huad som ther vnder funnes falskheett, suick heller grymhett, och
huad ondtt Konungen och hans rådgiffuare hade betrachtatt i theres hjerta med thenne spörsmåll, skall
Gud kenne, som ransacker alla hjerter och tanekar, att wij tåthet icke kunde förstå, icke gich ther heller
nogen dom eller sententzial) elfter sådane spörsmåll eller suar, och skall Gud wara wårtt wittne, att wij
på then tidh icke kunde förstå, till huad ende förnemde spörsmåll wartt giortt. Ther effter skulle thet
samquem koma igen i thet tronga rumett, som wij wore tilförende innestengde. Om samme dag strax
d) Ita correxit H. Bjelke: quod antea scriptum erat, cerni non potest. Sed fordrade vel aliud verbum melius convenire
videtur e) Parenthesis etiam sequentia verba: men konungen . . . eller endas complecti debere videtur. 0 L e. se
cundum statum suum g) Forsan legendum: under thet. h) Corruptus locus: forsan legendum . . .Uefinenvo tha
tZ Zrdes i) I. e,, cnjusvis status erant. j) L e. octava. k) Hic silent canonici ut jam Allen observavit,
quod^i Îin hac occasione judicium super captivis proceribus subscripserint; hoc diploma a HvitfeMuJ Hrstona
Christierni II in 4:to pag. 149 seqn.l adhuc in archivo regni Damci servatur (Allen. De tre Nord. Risers Hrst. Ill, 1,
pag. 398, not. 48)." 1) Sic emendavit H. Bjelke; antea scriptura erat: finna.
Tom. III.
I. 18 .

Nutzerhinweis

Sehr geehrte Benutzer,

aufgrund der aktuellen Entwicklungen in der Webtechnologie, die im Goobi viewer verwendet wird, unterstützt die Software den von Ihnen verwendeten Browser nicht mehr.

Bitte benutzen Sie einen der folgenden Browser, um diese Seite korrekt darstellen zu können.

Vielen Dank für Ihr Verständnis.