66
OEATIO HEMMIN Gl GADD CONTBA DANOS.
fr „ B bd. sigh »eh Mi.., måttens, .1. the genom sådan. Wump eller sege, rike adelige och hogachtedh.
Irf. m ge, t, att thett alle, heïtigste stermnand. -de, Circias driïuer . thet tnesthe d.gl.gen. enn
ivarae mage, j , , ... f , , • f * r tv, pr i s landh, att låtteligere ar thilbetroendes
sådane mvkinheett aff skipbrott och schipbrottidt folck in tor theris Dinon, e
sädane mja ^ Qkaffweu *) och flerestädes vnnder Danmarckz sndenn
allenesthe in vppå thenn Danske sand och strandh, bKattwen ; ouu
r e taell menniskier ij någre mändz ällder om hallsenn kompne och rordade wore >) schu le enn the
mennisker äre, som pä thenne tid finnes liffuendes ware vthi hole European. Ty a t icke ett. tnj heHer
fyre schip vthenn enn stor mykenhett aff suåre schip vthaff Franckeriike allenesth och Hrspamenn strandhe
ther årligenn medh liike sliik lycke. Måtte och the Ängelsche, Skotter, Hollennder Flamsche, Norske och
så vthi stortt taall trenges vthöfuer theris willie att segle ther hedenn och vnndkomme ther siellen for
vthenn theris store skade bade på follck, schip och godz. Jag förtiger her och thenn stoie allmennelige
seglation som [sker] aff the Friiser, Hamborgersche, Liipsche, Mäkelborger. Prysse och Dansker och flere
the Wändesche städers och landz skiffzflotter, huilke esom offtesth olychsaligere. man fasth siellenn lych-
saligenn och för vthenn fare, the Dansche strander för öfuer segle kunne, ty ath alle som ther schole taghe
hampn lathe sigh strax tycke, att the medh forschrechtte örenu höre thenn grymme rösth som så lyder,
heu fuge crudeles terras, fuge littus amarum k). Och förthenschull troor iagh wisseligen, att alle nationer,
huilekens inuauere köpmän schlächt och män D så i[e]merligenn vttaff the Dansche nu ij mångh hundrede
b år traeterede, röfuade, schinnade och ihiellslaghne waritt haffue, warde doch ene gonge tagendes thill sich*)
sinnett sådant förschreckligitt öfuerwälld och orätt, som them aff the Dansche widerfart är, och sig medh
huar annen gennom wenschap och oåttsk[il[eligh thil sammens sättningh emoth the Dansche forbinde och
förknippe, oppä thet *the* thill thett sisthe medh alle theris bundzföruantter lffrå the öijer, the nu alle
andre begrennsedhe nationer thill mens och schadeligit förderff innehaffue och besittie, måtte slätt affdiùffne
och vthrothede warde. Och vm så ske kunne, wille thett efther mitt betenckende bliffue wartt riike,
politie och the meuinge besthe fasth rådeligit och nyttigt, att man släth inthett societett eller förbund
medh the Dansche folck ingått haffue, huileke vttaff oss eller wäre förmän allrigh någet gott förschyllet
hafue, vthenn alltt thett onde, som anthen wij heller wäre förfäder någenn tidh liditt hafua, är oss och
vartt menige besthe mere än nogli vttaff theris skadhelige naborschap opå komitt och widerfaritt Och förser
mig förthennschull, att i ärlige godhe herrer nogsampt och öfuerflödeligenn vttaff thette som nu är förtalit
förnummet haue, huru ille thett sick skicker och ahnnlathe will, att wij Suensche schole inlathe oss medh
the Dansche vthi någett So[ci]etet eller förbund. Ty huilekenn iche är alldelis oförnunfftigh, will betroo
sich, sitt liff. leffuerne, thett meninge besthe och riichsens wällfärd såådane folck, huilekenn will och trygge-
ligenn lagt sin högre hand ij theris bender, som så långdt äre skillde ifrå ett menniskeligit hiertte och
all naturlig förnufft, huem wille sigh och förlåthe opå thett folck, som med så åtliskillige konsther thill
att liughe och bedrage äre vthlärde, ja huilekenn menniskie will iche thill thett högste stygges wedh thett
folck, som icke allenesth bedriffue sådane grymheett och omenniskelige gerninger opå fiennder och frem-
mende follck, vthenn jemuell opå theris egne vnndersather och medborgere, ja och så in opa the christhe-
lige kyreke och hennes tienere sådane thillsamen 'sankett grymhett och olideligh högferd beuise, huilekenn
kan och tryggeligenn giffue sigh i societet") med thett folck, som haffue alle the mechtigste potentater
och öfrigheether vthi christhenhetenn sich thill fiender och mothståndere, och thill thett sisthe huilekenn
ärligh Suänsk man eller Göthe will heller kann, ingå någett thillförlatheligh förbund medh thett folck,
som hölles [o: hållet]o) för theris störsthe wällust, att the wore förfäderp) och fädernes land vthi theris
Croniker och historier så groffueligenn med oförschemde och siellff dichtte vnnderlige lyghnner att vthrope
608 och försmede iche vnnderlathe kunnde. Och ther inge andre exempeli wore förbåndenn, som eder ifrå the
Danskes vmgenge och socieetet beuäghe och slätt åffwageq) kunne, då måtte i låthe eder allenesth gå
thill hugh och sinnes thenn store othilborligheett och orätt, som Noriges riike sedenn thet begaff sigh vthi
sällschap och förbund medh the Dansche (: sich siellfft thill yttersthe förderff och olycke :) widerfaritt är.
Ty thillförende hade the Norske store riikedomer god förmöghenhett och wore lychsaligt folck, män sedenn
the toge wid Däners föreningh och bund, haffue thett [o : the] slätt förtappet bade friiheett, godz, ägedeler och
theris adeligitt ståndh, förfare och än nu dagligenn, hure ontt och besuerligitt thett är att giffue sich
vnnder såådane argdt och förrädeligitt folck, och vthi saning *att* säije, vm någen thenn ringesthe dygd
eller mennischeligt ärlighett hade funnets vthi the Däner, hade the ingelunde tagitt the öijer Orchades
vnden Norges riike, som thett schedde ij mynn vngdom och forschengt them inn vnnder Schothland thill
enn mårgengaffue O och ther medh giortt samme theris gerningh vthi theris historier mere spottligenn än
bänne rettferdeligenn ensebylligt, segendes, att konung Christerin (!) ij Danmarck, konung Hanses fader,
i) S.: vara. k) Hie Sundel in suo exscripto annotavit: Handskriften liar amarum för avarum. 1) S.
m) S.: sig till. n) Sic S.; B. habet och soceret. o) S.: hållen. p) Sic S.; B. deformavit in förfärede.
afväga. S. af vända. r) S.: addit eller brudskatt.
vänner.
q] Pro
') Hodie Skagen promontorium boreale Jutiæ.

Nutzerhinweis

Sehr geehrte Benutzer,

aufgrund der aktuellen Entwicklungen in der Webtechnologie, die im Goobi viewer verwendet wird, unterstützt die Software den von Ihnen verwendeten Browser nicht mehr.

Bitte benutzen Sie einen der folgenden Browser, um diese Seite korrekt darstellen zu können.

Vielen Dank für Ihr Verständnis.