ORATIO HEMMINGI GADD CONTRA DANOS.
65
sthelles schulle. Sedenn haffue the slagith sigh in thill thenn parthenn, the kunue förnimmex) segeren och 606
öfuerhandenne thillfalle wille, och i så måtte mere med fremmende magt än theris egenn dygd och styrke
krijet och wunnett theris fiennder vthöfuer. Ty huru kann thett elliesth ware troligit, att thesse efther-
schriffney) land och konungeriiker, Engeland, Ihrlandz), Skottland, Normandige, Norge eller Tydzland etc.
schulle haffue waritt så såre oförmögne, att Danmarck allene for vthenn all aunen fremmende thilhielp
schulle them öfueruunnit hafue, aff huilcke doch thett minsthe är mechtigere både på land, folck, vvapnn
werije, rikedom magt, än trij Danmarck, vm thett elliesth kunne ware endrecht och fullkomlige trodde
sin egen styrckio och satte sin egenn magt troligenn thillsamens. Iche schulle man heller mene, att Däner
haffue waritt någenn tid så hiertige, frijmodige eller aff szå stor mandom, att the för thenn schull haue
förtt så mångh krigh vthi fremmende land och vnnderstadt sigh medh sådane dråplige gerninger theris
nampnn och rychtte hoss alle eftherkommende att förwidhge och vpphäffue, vthen forthenschull att the
haue ett såre a) magertt och armpt land och nödges forthenschull vthenn åtherwendo theris elendhe liffuerne
medh krig och rooff att vphålle. Her måtte nu någenn fråge, huru kommer thett då thill, att the Dansche
haffue förspredt sigh så månge städes både thill land och watten, huilckitt kommer ther vttaff, att enn
stor partt aff Danmarcks inbyggere [är] enn sammen slagett hoop aff the argesthe och forachteligste folck,
åom fiunes ij thesse eftherscreffne konungsriike b), Spanien, Engeland, Schottland och Flanderenn, ij huilcke
the pleghe vuderstundum för theris misgerningerc) vthschiuthe och driffue ifrå sich, liehe som enn oschälig
ohyre eller förgifft[ig] pesthelentie, enn mechtig taell förrädere, bösuichtter och andre illgerningsmän, huilcke
sig sedenn in vthi fremmende landh begiffue måtte, aff huilcke och så enn stor partt draghe sigh in thill
Danmarck och bliffue ther boendes vthi armod och wselheett opå the trånge och scharpe öijer, ther the
och sedenn haffue thillfelle att bruke alle omillde ogerninger, serdelis medh siöröffuere både på the schip-
flåtter, som aff östhenn och westhenn komme , och synnerlige på the Nationer, ifrå huilcke the föriagede
äre. Som och Saxo schrifluer vm them och beuiser ther medh, att the och äre the rätte Däner. Och feler
mig for [o : förr] dagenn vthi thette rumeth enn sannfe[rjdige clagemåll, om jag elliesth skulle ij hugkomme
och så förtällie alle the omenneskelige plåger och jemmer, som thett samme omillde sellschap alle frem- 606 b.
mende köpmänn och siöfaritt folck, som hiitt och tiitt segle plager och them ij hender falle, gruffueligenn
beuise och tuingeded) sådane omäthelig tooll aff them, ath icke kann troligitt ware någennstädes någenn
tull kann stiffuere vthfordrett warde. Thett hennder att e) vnnder tidenn, att the legge schipzfolckett någre
fallskdichttedhe saaker vppå och taghe them så både schip och godz ifrå, ändoch the wore ladde medh the
alle dyrebareste warer, och achted än då för enn stor nåde, om the medh enn huitt käp ij handenn måge
komme ther iffrå medh liffuedt. Så står än nu enn annen the Danskes otroolige grymheett thilbake
( : såsom huarken iblandh någre aff thett allre slemesth barberiseke folck iche heller iblandh the oförnuftige
och rasennde diur kann någenn stad haffue [rum], huilkenn the vthenn all meniskeligh respect bedriffues (!)
in vppå the.t fattige schipbrutte follck, som strande vnnder theris landh. Ty att efther the byggie och boo
emillenn Östhersiönn och Wästhersiönn, hennder thett mesth alltid, att ner thett olychsalige skipsfolck 0
komme ij siörörd [o : -nöd] och skipzbrott, strånde the in opå theris landh, huilcke the medh rätte och vthaff
menniskelig medlidende jw borde hielpe och hugsuale, doch blyes them iche att leggie them thett yttersthe
förderff ända thervthöfuer opå, förty the grymme Däner, huilkens nampn både Gud och menniskor är
fasth styggeligit, ner the förnimme thett fattige schipzfolck. som theris lycke och w'ällferd nu förlorett
haue, flythe her och ther hallffdöde, så öfuerfalle them the ogudachtigeg) Däner vthi hope wiiss medh
theris båther, icke stortt aunerlunde än som enn hop glupende wllffuer öfuerfalle fårenn, och om the olych
salige schipbruttne ,än någett hååp kunne hafue thill *att* redde sigh aff sådane farligheetfc, szå bliffuer
doch thett them iche eftherlatidt "vthenn* vthaff the grymme Däner schamlige ihiellslagne eller kastede aff
wraketth huffuedstupe ij haffuett, och wette doch them inthet anneth före beschyllde h), vthenn att the
haffue rörtt eller stöött the Danskers grund. Då springer thett miströsthe skipzfolck, som än dåå är ij
liffue, aff angesth och rädd[h]uge ij sionn, williendes gerne hielpe och redde liffuett, efther som lyckenn
kann da huariom och enom thillsäghe, anthenn på bräder heller någet stycke aff wrakett. Och om the
än kunde med simmende heller elliesth komme lehrendes i landh, bliffue the doch aff the Dansche stiåndh- 607
fougter och theris medsellschap, så hallffdöde nackne och vthenn werier och wapnn som the äre, gripne och
fångede heller ij ihiellslagne; och warde[r] i så måtte aff the obarmherttige blodhunder medh [o : eth] sådane
omenniskeligit tyrannii på thett älende schipbruttne folck bedriffuitt, att ingenn som någenn menniskeligit
hierttes medlidende hafuer vthi sich, sådane jemmer och gruff lige mord föruthenn stortt gråått och yneke
öfueruege heller besinne kann. Och hender thette idkeude icke ene gånge hooss the Dansche, ty att få äre
the dager som förlöpe sich om åreth, vthi huilcke thette krig på the bedröffuede menniskior iche scher,
X) S.: förmena. y) S.: efternämde. z) Påland pro Irland in S.
konungariken och land, ' c) Spanien .... theris misgerninger exciderunt in S.
f) Sic S.; B. perverse shepzfolle. g) S.: obarmhertige. h) S.: beskylla.
Tom. III.
a) S.: svåra. b) S. : efternämde
d) S. De tvinga. e) S.: och.
I. 17.

Nutzerhinweis

Sehr geehrte Benutzer,

aufgrund der aktuellen Entwicklungen in der Webtechnologie, die im Goobi viewer verwendet wird, unterstützt die Software den von Ihnen verwendeten Browser nicht mehr.

Bitte benutzen Sie einen der folgenden Browser, um diese Seite korrekt darstellen zu können.

Vielen Dank für Ihr Verständnis.