64
OEATIO HEMMIN Gl GADD CONTRA DANOS.
krigbebruk, icbe heller nigett elag mancher Mr vtben cheene ' mStle , ther thill »eh
tbU.ee vttaff Dannwek »ch blitt in rthi ihm ath fordert™ eeh
alle!) the läse oforscliemmede qumfolck, som och hu in J . ßr Mnjmdl8e me a thilbürligit straf
bedinge wire unge mân aï adelenn och andre mange oc „ h8g lig e nn biudes och befales
„er aï riikett Mr.isthe ward.. M.n Mr allt. m«te m.d a Linken. ^ hetler
att slätt ingen. giMemSll emillenn Swenske och Dan.ke scba D , n8le , echol.
605 mann aï ware Snenecbe, GOtbe, heller ^nn.r giïner s g “nd S-TortT haffae och aile theris jerde
stras egennom samme gerning ail thens adebg fmt aie och ^»^genn kasthe mig ber Mre och
goda och anndre «M-k Tij thenn. mätte râder ose ait bliï.e wid ware gr.nner the
B 8 ' t ,ï 7Î lu gd “h iïnund och Hlwillie. Ther thil. sua, er jagh. att sidan.t är ingelund, m,„n
I t enn mitt tall ”lender ther heden», att Däner schole lathe sigh benäghe medh theris egitt landb
"Y" ” . , - at t missbruche wår ocli ware vndersåthers enfollelige tolmodigheett.
at. m> g“e eder ,edb them vthi et. erligith krijgh än »t. vnndergää medh them nagen, obestin ,gh heller
MrachtteUgb frid Tv the., beïnner sigh ij sanning, att sä oïtte the Su.nske hafue for.t openbare kngh
.. mnpr .* offte haue the och bebållitt marckenn och öfuerhandenn , och the Dansche mätte boge
Z!s sbffue nalblenn vnnder the Suensches ook, och tuertt om igeun ther manure trotter eller skill-
achtigh handellinger medh herre mother rådslagh eller dachttingen haffuer wehtt forliche och afsthelle,
are jw alltid the Suensche (: såsom all tingh aff ett roligitn) och vprichtigt mod mene :) aft Dane« arge-
Lth fallskeligenn bedragne och geckede wordne och måtte doch sedenn lichneU. ner he säge srgb ware
besuickne, medh suärtt kriigh och bekostnedt igen tage thenn frid, the thülförenne hade gennom ther
godthroenhett förloreth. Therföre hade thett alltid want oss bade ärligere och gangneligere att wy Blatt
ingenn fridhshandlinger medh the Dansche hade ingått eller anamme[t], än att w,j schnlle haftue orlat.dt
oss på theris wanskelige troc och loffue, breff *och* insigler, store lyfther och argehsthigeo) forplichtillser,
med lmilcke the oss esomofftesth och konstheligenn p) besuärie och besuike. Ty ther finnes ibland them sa
illfundeligh huffuudh och bedreglige vpsåther, så illkloke och hemlig q) råd thill att besuike, så obemerchtte
listighether och alle the konnsther, som tro hiertigt och vprichtigdt folck latteligen thill att betroo benage
pleger, och alltt thette förschiules r) aff them medh the allre söthesthe och lerdesthe ordh, och serdelis ner
605 . b. the haffue ij sinneth oss att bedrage, lathe [the] sich att förmerckie emoth oss med sådant taall. O! i werdige
herrer, kere bröder, gode wenner, ällskelige nabor, keresthe frennder och schwager, wij are alle enn slacht
och byrdh, ett folck och vthi ett stalbroderschap, oss bör iche trätte medh huar anneu, vthenn hellre ware
samhållige och i förbund thillsammans, så kann tå ingenn wår fiende stå oss emoth, då förmå wij letteligen
förtrycke° och öfueruinne alle wåre mothståndere, och huad som oss vnder ögenom kommer, kunne wij vthenn
fara och mödes) mothstånd göre och niderslåå. Och ner the såådantt och anneth glicht snach allmenne-
ligen föregiffue, beuäge the månge ther egennom in thill theris bedreglige meningh, vm huilcke the sedenn
emillen sigh siellffue haffue theris spott och löghe vttaff, segendes: Så snartt att oss någett lägligit thillfelle
giffues kann, wele wij lathe hugge theris huuffued aff och drepe them medh thenn schamligste dödh, wij
vptenkie kunne, och kasthe them sedenn på elldenn; wåre breff, insigle, sworne eder, lyfftter och thillsigellse,
med huilcke wij oss emoth them förplichtedt haffue, wele wij listheligenn föruende »och* på enn annen
mening emoth them vthtyde, och them wij haffue latidt komme om hallsenn, wele wij öfuerdichtte the aller
slemsthe lasther, wij kunne vptenckie, och sedenn lathe them inschriffue ij wåre historier, liehe som thett
wore allth sammens i saning så thillgångitt. Theris hustrw och baran wele wij driffue iffrå arff *och* egett
och all theris wällferd och försthöthe them sedenn in thill enn hop loose och schlemme skiökier och thill
thett sisthe bythe och partte emillenn oss theris döde mändz lössörer, bhoo och boohagh och ther efther
drage thill wårtt fädernes land Danmarek igenn, wäll vpfylltte och richtede med the Suensckers godz och
ägedeler. Thette och anneth sådant, ner the tale thett hemligenn sich emillenn haffue the noge acht, att
iche någen Suensk sådane theris argelisthe anslag höre eller förnimme schallt), vppå thett att man iche schall
haffue thillfelle sådant att förekomme eller in vppå theris egne huffuud, som sådane slemme pratteker [a: prak
tiker] och argelisthe rådh siellfue stifftedt och vthguttidt haffue, driffue och wennde. Man tarft och iche heller
troo heller teneke, att thett Dansche folck haffue[r] någenn tid medh andre wapn, värjor«) heller magt wunnitt
eller betungettr) någre konungeriike heller forsthenndömer vnnder sigh, vthenn som nu är sagdt, och att
the thülförenne haffue latid vpwekie inhyrdes vpror och twedrecht heller och förmodt sådant i werckit
i) S.: att. k) S. : mage. 1) S. : största. m) S. : och. n) S. : ärligt. o) Sic in S., B. habet: arge-
listher. p) Och konstheligen desunt in S. q) Verba: och bedreglige — — — hemlig eadem manu sunt in margine
ascripta et signo in textum inducta. r) S. addit och beklädes. s) S. : fara möta och. t) In margine annotatum
coæva manu: thet profilas ther utaf, att ingen Svensk bliffuer hos them Danskorn antagen i timst till m stalldrengh, mjkit
mindre till hofdrengh eller hoftienste, thet dageligh förfarenheet tilkennagifver; thet skulle wij Swenske och giöre vthi lika motte
the Däner igen. u) Sic in S. ; B. corrupte : merner. v) S. : betvingat.

Nutzerhinweis

Sehr geehrte Benutzer,

aufgrund der aktuellen Entwicklungen in der Webtechnologie, die im Goobi viewer verwendet wird, unterstützt die Software den von Ihnen verwendeten Browser nicht mehr.

Bitte benutzen Sie einen der folgenden Browser, um diese Seite korrekt darstellen zu können.

Vielen Dank für Ihr Verständnis.