62
OEATIO HEMMINGl GADD CONTEA DANOS.
inne hafva hulpit att upprätta och bygga) gärna
ville förkorta, lika såsom när de hade sändt till
Muschoven, Påland, Tatteried eller Skottland två
eller tre af deras reglos bröder, strax skulle Pan-
mark växa sä stort, lika såsom det skedde med
hafue hullpitt att vprätte och bvggie, gernne wille
förkortte, liehe såsom ner the hade senntt in thill 603
Muscouwen Påland Tatteriidt eller Schothland (!) tua
heller tre aff theris regies bröder, strax skulle Dan-
marck wexse så forth och så månge nationer och riiker
thill theris nampn föruerfueth, liehe som thett skedde
den Esopiska paddan, att då hon ville rårna
så högt som en oxe, brast hon der utöfver i styc
ken, och så många nationer och riken till deras
namn förvärfvat. (Hinc fere in omnibus con
spirant duo exemplaria , quare ut in prcefatione
diximus , infra solum Bjelkeanum reddimus , ex
Sundeliano variantes lectiones addentes).
med then Esopische padde, att då som hann wille
wara så högh som enn oxse, brasth hann ther öfuer
ij stycker.
Huarföre tyckes migh thett ware aff edertt embette, Biscoper och ädele männ, att thenn Dansche
ohöflige tittill vttaff wårt land och riike alldelis vtheluchth blifne måtte, och the bröder, som her *[o : hos]*
oss ware wille, blifue thill fridhs medh the Suenskers och Göthers prouintzes nampn, och the her emoth
görendes warde, måge packe sigh med theris Dansche nampn hedhenn och ätt Danmarck igenn och ther
leffue efther the Dansches lagh och sedwener, huileke ifrå wåra seder och lagh så fremmende äre, att himell
och jordh matte snarenne komme thillsammens, än att Götherne the Dansches lagh, huilekit (.) inthet anneth
enn tyrannii vthi sich haffue, thill thett minsthe anthenn eftherföllghe heller och them vthi någett werde att
hålle. Så är och månge andre konnsther, gennom huilkit h) the Danske sig mere berömme och föihäffie, än
thill att lide ståår eller them eftherlåtidt warde kann. Huarföre och wäll förnödenn wäre them i så måtte _
vnndertryckie, att the her efther late i) schole, theris grenser heller och the lafenge och blötte tittlei föi
uthenn theris nesthe granners öfueruåld eller forclenering att vphöghe, efther thett ingenn Suensk, Göthe
heller Tysk wille jw [icke] heller låthe kalle sigh enn Tatter, Turck, Mammaluck, Jude eller och någett
annett obequemptj) nampn än någenn Däne. Så fördeler Saxo siellfF Danmarck vthi tre deler nempligen
Schånne, som ligger östher vth, Juthland ij westh och Sieland emillen. Så neker dock lichuell Saxo iche,
att Jutlandh med mere skell kann rechnes thill Tysland än thill Danmarck och säger att konung Helge i
Danmark* wann thett försth och lade thett vunder sitt riike. Medh samme allek) och myckit mynne schell
hafue the och slitit Schåne thill sich ifrå sitt rette Corpus, som thet borde henge wedh, nemligenn ifrå Gö-
theriikett. Och huad-som nu ligger emillen tliesse forscrefne *tu* land rechner han ware så ringhe, att thet
är iche werd kalles ett riike, och besynnerligenn efther samme lannd iche begripe ij sich någenn metropolim >
föruthenn huilekenn någenn rikis tittell iche kann bliffue beständig; och therföre måsthe the Dansche med
theris egenn tittell bekenne, att Erckebiseopz sätidt ij Lund hörer Göthe konungeriikett thill. Ty huad
haffue Däner för Göther, ther the medh någenn rätt kunne thillägne sich the Göthers tittell vttaff, vthenn
allenesth the Skåninger. Huarföre borde thett *sigh* medh rette, *att* anthenn the wennde igenn före then 603.
fremmende tittell eller och bekennde, att the haffue *ingen* metropolim ij Danmarck. Doch är thett iche
wäll troenndes, att the Dansche wele bekenne theris fädernes land ware så trångdt och ringe, vthenn mykit
heller låthe sigh thett inthet bekomme atU) berömme doch flux theris riike för thett försthe m) och mech-
tigste, som och mång vmliggende land och riike styrer och regerer, beflithe sigh och thett mesthe them
mögligit fär] att komme andre med sigh vthi samme meninger. Ner the förnimmen) sigh i så måtte haffue
ofuertaleth och komitt annet folck i tronn, gripe the oss Suensche och Gother ahn iche med leijones styrekie
eller manligheett, vthenn med renikes eller räfuens illfundigheett listh och bedregerii, for ty efther the wäll
wette inthet folck ware så gesthfriitt och hielpesampt emoth fremmende såsom the Swensche och Göther
*äro*o); thett samme betyger och nu min moderbroderP) Albertus Krantz ij sine historiers begynnelse*)
säijendes, att än doch alle norlendiske folck herrberge gerne, doch thill thett mesthe the Suennsehe, ty the
hållitt (!) for störsthe skam, atth någenn wegfarennd neke huss, så att grannerne w ; ätteq) vnndertidenn,
huilekenn there forsth kann bekomme thenn fremmende in thill sich , huileke the friitt och rundelige huad
gott the förmåge beuise, så lenge the äre hooss them, och ner the ferdes, befale the them att besöökie
theris wenner, som the kunnne hafue wid wägerne, ther the fram fare schole. Och efther the Danske nu
sådant wette, hafue the treggehånde skadeligit folck, som af theris thillschynden jemligenn ri wandre aff
h) S.: hvilka. i) S. : lära. j) S. addit: barbariskt. k) S. : eller.
n) S.: nu förmena. o) S. addit: såsom ock den Danske Saxo det bekänner med dessa
Svenske konungs och lyda så, att intet folk taga häldre de främmande till sig att bevisa dem
p) S.: och min medbroder. q) S. : trätta. r) S.: jemmerligen.
1) S.: och. m) S.: störste,
ord in vita Svenonis, then tredje
vänskap och godt, än de Svenske.
*) Se. in Suecia, ubi sequentia leguntur. De ipsa re cfr. prolegomena.

Nutzerhinweis

Sehr geehrte Benutzer,

aufgrund der aktuellen Entwicklungen in der Webtechnologie, die im Goobi viewer verwendet wird, unterstützt die Software den von Ihnen verwendeten Browser nicht mehr.

Bitte benutzen Sie einen der folgenden Browser, um diese Seite korrekt darstellen zu können.

Vielen Dank für Ihr Verständnis.