i
60
ORATIO HEMMINGI GADD CONTRA DANOS.
gardt ocb vpptändes sedan af så stor harmgirighet
[a : härad —] och vrede, att hans victorie förvand
lades uti en grufvelig grymhet, han befallte och
slå ihjäl utan all förbarmelse alt det som förekom,
der skonades hvarken ung eller gammal, barn eller
qvinna, in till dess han i så måtto bringade Dan
mark den sjunde gången under Sverige. Der efter
skrifver Saxo, att Håkan Ring uti Sverige hafver
den ottonde resan med ganska stor magt väldeligen
öfvervunnit och nederslaget de Däners här, så att
der blef i samma slagtning tretiotusende Danske
män af det bäste krigsfolk de hade liggandes på
marken. Men sedan då han kom i hog, huruledes
två Danske hade tillförene emot alL kampsrättighet
förrädligen dräpit konung Attilis och berömde sig
dock likväl högfärdeligen, att de Danske voro alltid
väldige en slåss med två Tyskar och behålla ändå
öfver handen. Derföre befallte han då, att de skulle
ära och vörda en jungfru, som kallades Hethe för
deras förste och höfvidsman och lätt sig betycka,
att han skulle vara mägtig nog till att regera slike
högfärdige Däner. Men de hlefvo icke länge hvarken
konung Ring eller jungfru Hethe hörsamme, utan
den Danske tro bröt snart sönder. Till det sidsta
vann ock så konung Eric Segersäll den nionde resan
Danmark under Sverige och regerade dem ganska 0
sju år lång, som Saxo sjelf skrifver. Men då han
slutligen förnam, att han slätt intet kunde förlåta
sig på de Danskas tro och lofven, ville han icke
med sin store lifsfarlighet längre sig uti ett så
armt och uselt rike förhålla, utan drog hem till
Sverige igen.
slogh theris konung Sigard ihiell, föruendes victo-
rienn vtbi enn gruffueligb grymheett och harm, så
att the Dansche sigh allrigh mere reese skulle, och
lott förthenskull befale att låthe drftpe vthenn barm-
hertighett altt thett förekom, skonendes huarkenn man
eller quinner, vnge eller gamble, och ij så måtte
tuingede Danmarck thenn siunde gångenn vnnder
Swerighe. Ther efther schriffuer Saxo, att konung
Håkenn Ringh ij Swerighe hafuer thenn ottende resen
welleligenn vnnderkuffueth the Dansche och, för än
han kunde komme them vnnder sitt ook, lade hann
nedh all theris här vthi enn slachtningh, wid trettio
twsende aff theris besthe krigzfolck föruthenn thenn
meninge hopenn, som otalig war; sedenn ner han
kom ihugh huruledis twå Dansche emot all kempes
rättigheett hade förrädeligenn dräpitt konung Atilum
och sich då alltid högferdeligenn berömde, att enn
Dansk wore ju altid gäff och god nogh thill att
fächtte medh twå Tydzker och them öfuerwinne, huar- 602
fore befalltte han them, att the såsom andre quinskea)
männ schulle haffue och äre enn jungfrw benempde
Hethe vdi theris herris och förstis städ. Män the
bleffue huarkenn konung, Håkenn Ringh eller jungfrw
Hethe någett lengre hörsamme än thenn Danske loffue,
huickett [o : -eken] fasth snarence [o ■. -rare] än någet
D[i]uärsnätt bristher, oförkrengt ware plager. Till thet
sisthe så tuingede och konung Erich Segersäll thenn
niende reese Danmarck vnnder Swerighe, såsom och
Saxo betyger, regerede them ij fulle siw år, män thill
thett sisthe, efther han fullkomlig theris obestandig-
heett och tuenne loffue ( : opå huilekenn föghe will
ware thillförlathendes), hulltt fasth mistliänckelig,
wille han icke heller medh så stor liffzfarligheth län
ger förhålle sigh vthi ett sligtt ringe och armth rike,
vthenn drogh hem thill Swerrige igenn.
Af allt detta kan man ju nogsamt förstå, att
Danmark (efter deras egna historiers vittnesbörd)
hafver i det minsta nio resor varit vunnet under
Sverige. Men i våra Svenska historier befinner
man, att Däner äro af Svenska och Gröther mera
än i tretio hufvudslagtningar mannligen nederslagne j
och ärligen öfvervundne. Och tvärtom igen, hvar
som Däner finnas hafva Svenska män betvingat,
det är aldrig skedt med upriktigt krig eller är
ligen förhanden [o : -handling] utan med list falsk
het lögn och bedrägeri. Så ock att den ärlige
dygdesamme konung Attilis vardt derigenom föror
sakad att sätta en hund till eu konung, på det att slikt
bedrägeligit och högfärdigt folk deraf skulle hafva
att märka, att man skenbarligen deras arglistighet
och högmod i så måtto bespottade och straffade.
Och förthenskull hafue wij vttaff Saxonis beken-
nellse och wittnesbyrdh, huilekenn jag hastheligenu
öfuerlupitt haffuer, nogsampt förnummitt beuisligit
wave, att Danmarck hafuer jw thill thett minsthe
nye gånger waritt wunnitt vnnder Swerige, iindoch
inthet tuiffuel är, att både hoss Saxonem och andre
månge Danske historier befinnes the wäll ofthere att
haffue waritt betuiugede vnnder Swerighe. Män ij
w'are Swensche och Göthirs historier befinner man her
och ther, att Däner gennom rettuislige och openbare
krigzhandlinger vthöfver the tretijo gånger vnnder the
Suensches ok haffue betuingede warit, och tuertt om
igenn, huar som Däner befinnes någenn tid haffue
wunnitt eller betuingett Suenske män, då är thett
allrigh skeett gennom någet ärligit eller vppenbarligit
krigh, vthenn medh liisth fallskheett lygnn och be-
dragerij bliffue them öfuermectighe, så att thenn eilige
och dygdesamme konungh Athilis bleff tlier igennom
f) Pro hela. Eadem Teutonica vox pluries apparet.
3) Muliebres vel effeminati.

Nutzerhinweis

Sehr geehrte Benutzer,

aufgrund der aktuellen Entwicklungen in der Webtechnologie, die im Goobi viewer verwendet wird, unterstützt die Software den von Ihnen verwendeten Browser nicht mehr.

Bitte benutzen Sie einen der folgenden Browser, um diese Seite korrekt darstellen zu können.

Vielen Dank für Ihr Verständnis.