OEATIO HEMMINGI GADD CONTEA DANOS.
59
var, vordo de Svenske glade och låto sig -betycka,
de voro nu frie blefne af den stora tunga och skatt,
som de årligen pläga göra till Danmark och ville
då icke allenast ingen skatt mera göra, utan be-
gynte föra krig på Danmark.
O du falske Saxo, här kan jag med all rätt
dig straffa, att du så oförskemmeligen dristar före-
gifva, att Svenskar hafva på den tid gifvit Danskar
skatt. Så dock tre Svenske konungar efter hvar
annan, hvilka icke en droppe Danskt hlod i sig
hade, Hotbrodh, Hother och Rörik på den tiden
Danmark väldeligen med krigsmagt betvingat och
innehaft hafva. Och du bekänner sjelf, att desse
tre höfvidsmän öfver Danmark, Horuendell, Fenge
och Amlether, hafva på samma tid sändt skatt till
den konung, som i Sverige regerade. Derföre om
någon vill rätteligen akta samme Saxonis Chrönikor,
då skall han befinna, att de antingen äro sig sjelfva
emot, eller och de Danska hafva gifvit skatt till
Sverige, till det minsta i sex konungars tid, som
förbemälte äro, förutan de andre som man här och
där i den Danske Chrönica finner. Den femte
gången (som Saxo betygar) vann konung Åttilis i
Sverige Danmark allt in till Slesvig och slog där
uti en kamp deras hertig, som kallades Frowiin,
sedan lade han all den (!) Danskes här ned, och de
undergåfvo sig honom. Men då han mente sig
säker vara och förhoppades de skulle holla den
tillsagde tro och loffven, då hade de när med list
och falskhet förraskat honom lifvet af, om han
med det snaraste icke hade begifvit sig till Sverige
igen. Samma stycker hade de och velat bevist
konung Eric af Sverige , som var konung Frodes
son, den tid han öfvervann konung Haralds i Dan
mark här i tre hufvudslagtningar och drap honom
sjelf i den fjerde och fick så den sjette gången
Danmark under Sverige. Men som tillförene sagdt
är, de Danske föllo honom ifrån igen. Derföre
efter de så ofta hade brutit tro och lofven, ville
den nestkommendes konung Håkan då slätt lägga
alla Danske öde och undertvinga dem, så att de
aldrig skulle resa sig upp igen efter den dag.
Han tog sig det krig med sådann biståndighet och
allvar före, att han först drap deras konung Si-
betuingade Danmarek thenn fierde gångenn vnnder
Swerige, och ändoch the Danske bleffue Hoterum in
thill hans affgångh hörige och lydige, så schedde thett
doch besuerligen nogh. Männ efther konung Hoteri
död schreff Saxo enn oförschemdh lygnn vm thenne hi
storié och seger; tå som konung Hoter war dödh, lette
the Swenske sig betyckie, the wäre nu frii bleffne aff
then heskattningh och store tunge, som the årligenn
pläge göre thill Danmarck, och wille the sedenn iche
allenesth ingen skatt mere giffue, vthenn toghe sigh
och före att före krig in vppå Danmarck.
O dw fallske Saxo, her igennom kann jagh med
all [rätt] widerfelle och straffe tigh, att dw med ett
så oförschempt föregiffuende drister thigh säge, att the
Swensche hafue på thenn tid giffuit skatt thill Danmarck,
tå som the tre theris Swenske konunger, Hotbrot, Hoter
och Rorik, huar efther thenn annen ( ; huilcke iche
enn dråpe Dansk blodh vthi sigh hade :), Danmarck
medli wälldige krigzmagdt betwingedt hadhe och thett
vnnder theris wold och wällde hesutidt och regeret.
Ther thill bekenner thw siellff, att thesse tre konunger,
ja sannere thill att säije höfvidzmän eller förståndere 601. b.
ij Danmarck, Horuendel, Fengo och Ameletum hafue
doch skattedt thenn konung Rorick, som ij Suerige
thenn tid regeredhe. Och förthennskull om uågenn will
giffue rettelige acht opå samme Saxonis crönike, tå
skall befinnes, att han anthen schriffuer sigh siellff'
emoth, eller och att the Dansche hafue gifuitt skatt
thill Swerighe thill thett minsthe ij the förbemelte
sex konungers tid, vndentagendes the andre, som man
finner her och ther ij the Danske historier. Thenn
fempte gången att Danmarck bleff wunnitt vnder Swe
righe schedde (: såsom Saxo thett betyger:) då som
konung Attils vthi Swerige öfuerdrogh och vnnderkuf-
uede heele Danmarck alltt in thill Sletzuik och ladhe
ther nid vthi ett ennsligit kempende 2 ) the Sletzuikers
hertuge Frouenum och wennde icke för igenn, änn hann
och så sedenn thilbenne [thil thenne] sin eghenn personns
euige wichtorie och så all thenn Danskes krighsmagt,
som någett förströd war, nederlade och sigh vnnder-
kuffuede Män thå han menntte sich ware sääker, och
att the som han öfuerwunnit hade skulle h llit thenn
thillsagde troo och loffue, då fulle the åther honom
ifrånn, så att ther hann icke snarligenn hade giffuitt
sich in ij Swerige igenn, hade the medh lijsth och
förräderii bringett honom om hallsenn Samme stycke
hade the och fulle beuisett samme Frotonis son, konung
Erich aff Swerige, thenn tid han öfueruan konung
Harald ij Danmarck vthi tre huffwud slachtinger och
drap honom ij then fierde och fick så thenn siette
gångenn Danmarck vnnder Swerighe. Huarföre och
så konung Hååkenn ij Swerige vttaff sådane the Danskes
öfuermåttens store injurier bleff högligenn och medh
sådane grymheett förorsaakede ( !) ( : såsom Saxo siger :)
att legge alle Danske slätt ödhe, så att sedenn hann
.2) I. e. envvje , certamen singulare.