d) Säga vel tale aliquid est omissura.
e) Lege: Götaland. Cfr. Saxonem (edit: Mülleri) I pag. 104 et 108.
\
58
ORATIO HEMMINGI GADD CONTRA DANOS.
sjelfva och deras krigshandlingar med stort loford
att utropa utan all återvändo. Derföre så mycket
mig tillgörandes är, vill jag ingalunda efterlåta,
att de sitt falska och diktade lof med så stor andre
Nationers föraktelse öfver all måtta förhäfva skulle,
helst förty att de ^ (som tillförne är sagdt) ljuga
och bedraga vi för ingen skam akte.
fogligenn och med rette them thillagd warde, som
så lyder.
Quicquid vhique vides celum, mare, nubila, terras,
Omnia sunt nostra clausa patentque manu.
Och förthennschull måtte man haffue acht vppå
the Danskers tungemååll och wette, huad sätt the före
vthi sitt taell, thy the schemmes inthet att prise sigh
siellfue , och vthenn åthertrenndo berömme och vthrope
theris krigzhandlinger högre, än the någenn tid waritt
hafue, och theris ogerninger thesliches med store lof-
ordh och så att beprydhe Therföre. så mykitt migh
kann stå thillgörendes, will jagh för ingenn deell med
mynn willie lide, att [the] theris fallske och dichttede
loff (: med anndre nationers förachtillse :) så öfuer alle
måtte förhäffue schole, hellsth för thy, såsom jag
vttaff Saxonis hewise kann [och] begynntte mitt taell,
at liuge och bedrage hålle the Danske huarkenn för
lasth eller skam.
Först bekänner Saxo sjelf i sina historier, att
Svenske hafve ofte med krigsmagt Danmark betvin
gat, och Däner hafva alltid den tillsagde tro skamli
gen brutit. Den förste gång då konung Hotbrodt i
Swerige dem öfvervann och de måste svärja honom
ed och troskap, höllo de den icke, Inge [o : utan]
sände hemligen mot deras ed till alle de rum, där
hans befallningsmän vore, någre som dem listeligen
med förräderi ihjelslogo. Den andre gången de
vordo af Svenske män betvungne, togo de en fri
boren Herre af Gottland benämd Harlwart till
konung och svoro honom sammaledes många eder.
Men strax derefter, då de sågo sig tillfälle hafva,
vordo de menedige och slogo honom ihjäl. För
hvilken gerning Saxo sina Däner högt lofvar och
prisar. Men en (!) annerstädes skämmer han de
Saxer för en sådann gerning. Ty de dräpte Konung
Frode den fjerde af Danmark, som dem samma
ledes betvingat hade, och säger, ändock det kan
synas nyttigt varit hafva att söka sitt fäderneslands
förlossning och frihet, så kan dock icke lofvas och
gillas, att de sådant med list och förräderi giorde.
Den tredje gången höllo de Däner icke heller bättre
deras ed och löfte , som de konung Hother af Sverige
svurit hade, utan satte sig förrädligen up emot
honom och togo sig en benämd Balder till konung
och låto sig af honom betvinga med en fri vilja
och utan allt motstånd och svärdsslag. Men konung
Hother förstärkte sig igen och betvingade Danmark
fjerde gången under Sverige och behöll det under
skatt alla sina lifsdagar. Dock skrifver Saxo en
stor lögn här och säger. Då konung Hother död
Försth bekenner Saxo sielff ij sine historié, att
Swenske haffue offte betuingett Danmarck ruedh krigz-
macht och fåått thet vnnder sigh och atth the Danske
hafue ju alltid skamligenn brutidtt theris troo och
lofue emoth them. Försth då som konung Hotbrödh
ij Swerige wann Danmarck, och the Danske bleffue
tuinggede att swerija och thillsäge honom troo och 601
lofue, hulldschap och mandschap, bleffue the honom
lichuell troolöse och menedige och lothe hemligenn och
förrädeligenn ihiellslå hans befallningzmäu här och ther,
huar the thillsatte wore. Thenn annen gångenn då
som the bleffue aff the Swensche betuinged, thoghe
the sigh siellffue wällwilleligenn-enn herre af Göthe
riikett benempdtt Hiartwar, huilcken de suore och
giorde thill konung, och iche långt ther efther fulle
[the] honom ifrå och sloge honom ihiell, för huilckenn
ogerning Saxo sine Däner mykitt bepriser och them
op thil himmelenn förhöger. Män på eun annen stadh
vthi enn liike sliik saak skender och lasther hann the
Saxser öfuermåtte, för thett the dråpe then Danske
tyian konung Frode thenn fierde, som them samme-
ledis öfuerwunnit hade, säijendes om them; ändoch
thett kan synes ware nyttigtt att sökie sitt egett fa-
dernes landhz friiheett och förlössningh, så kann dock
huarkenn loffues eller gilles, att sådauntt blifiuer vth-
rettedt med argelisth eller förräderij. Thenn tridie
gångenn hölle the iche heller theris loffue eller edhz
förplichtelse, som the konung Hotero aff Swerije loff-
uett och thillsagdt hade, vthenn såtte sigh op emoth
honom och toge sigh enn thil konung benempd Ballder
för vthenn all blodhs vthgiutthillsse eller swerdhsslagh.
Vthi sådant tuiffwellachtigheett mod (:siger Saxo:]
haffue wåre förälldres meninger swäfuedt, efther hann
thill efuentyrs blygdes seije, att hans Däner hade
bruttidt troo och lofue. Männ konung Hother för-
stherchtte sigh igen med thenn Swenskes magdt och

Nutzerhinweis

Sehr geehrte Benutzer,

aufgrund der aktuellen Entwicklungen in der Webtechnologie, die im Goobi viewer verwendet wird, unterstützt die Software den von Ihnen verwendeten Browser nicht mehr.

Bitte benutzen Sie einen der folgenden Browser, um diese Seite korrekt darstellen zu können.

Vielen Dank für Ihr Verständnis.