ORATIO HEMMINGI GADD CONTRA DANOS.
55
Esther thill enn euig tribut att gifue. Män huad är thett jag befliither migh thill att förtällies (!) the
odreglige beschatninger och vnnderkuffuede tienstachtighett, huilcke thett gansche Tydzland och alle thess
landzorther vttaff the Däner är öfuergångitt, medenn thenn omaunligste gruffligheett, ther medh (!) Ericus
thenn andre hafuer bedriffuit in öpå the Tydzscher medh mångehande piner och marterium, synes vth- 598 . b.
öfuer gåä all troo och lofue, för ty ju härdare dödh \ : såsom Saxo seger : the Dansche kunde vptenckie
thill att komme the Tyscher om hallsen med, ju heller the thett giorde, som och tå schedde, ner the hade
försth baakbundett them, sedenn satte the them på scharpe påler, ther efther ryste the bukerne vp, och
lette vth enn ände på tarmmerne och droge så lenge, thill thess alle inellfuer wore vthaft' lifuet, och the
måtte vpgifue anndenn.
Gän nu hit alle I, som råda och benägne Så går nu henn i alle, ee huilcke the äre, som
äro till att göra vänskap och societet med Däner r ^e thill och benägne äre att göre wennschap och
och fören detta deras grymhets grufliga jern in uti ; soc ' etet me< ^ Däner, och schynder eder att före thette
j , i i ij- , o, . , theris grymheetts suerd in vthi edertt och edra oskyl-
edra och edra oskyldiga undersaters melfvor och j .
i lige borgeres och vndersåthers inällfuer och thill att
gora
hjertan och tagen ingen försummelse före att
förbund med detta folket , som med sådanne omän-
jgöre förbund och wennschap med thette folck, som
; vthi alle nationer ij Christhenheethenn sigh vthi ett
niskliga gerningar hafva kommet sig uti ett evigt euigt och allmenneligit baatt och niitt gennom sliike
hat hos alla nationer i Christenheten. tiranniske gerninger införtt haffue. Så kann och wäll
sckee, att någre the anndelige Biscoper och prelater
her nu thillstädie [o : -städis] mich så suara och säije, måtte alt skee, att the Däner äre grymme blodhunder
och the aller argesthe och wersthe, som vthi heele werdenn finnes kunde, så dristhe the sigh då lichuell iche
thill att läggie sådane theris blodtörsthtige hennder vppå then christhelige kvrckie eller clerkeriid, mykitt
mindre vppå thett biscopzlige dignitet. Männ thesse som sigh på såådane stor friiheett förtrösthe, höre nu
her thill, iche huad jagh, vthenn bûad som Saxo om the Danske konunger schrifuer, och huad the emoth
Christum och hans christhelige kyrckie fasth och ogudachteligenn bedrifuitt hafue. Och thill thett försthe om
konung Erich thenn försthe, thenn alle Dansche historier kalle Impium, thett är thenn ogudachtighe, vm
huilchenn Saxo så säger, giffue Gud att han icke hade blifuitt vthi thenn samme Gudhs dyrckenn och tiensthes
försökillse9) och affschafningh (!) schadeligere och argris egneriani ändhe warit hade, då hade han icke hafft
behoff att bliffue hans arfuinghe 10), ty att han nu achtter medh suårt straff förföllge huar och enn gudfruchtig
eller röfuede (!) honom hans ägedeler ifrån eller och giorde honom landflychtig. Män the andre Dansche
historier schrifue så, huilcke som tycke ware smucht och ärligitt att förtällie och vthbredes ( ! ) theris ty
ranners ogerninger medh liehe ( ! ) såådane gvuflige schriffter, the schviffue så vm honom, Ericus thenn chri
sthelige troos förfölliere haffuer lagdt kyrekerne ödhe, bortrifuitt allthernne, kyrekenes renntte lagdt tbill menig-
hethenn, hafuer ihiellslagitt Bisperne och bedrifuitt stortt tirannij vppå the Fransoser och Tvdzsker, lott och så 599
ihiellslå keieser Lodewiik aff [o : och] hertigh Bernno thill Brwnszuik, hann tuingede och så the Fräser thill
enn slem och snöd tiensthachtigheett och att vthgifue suare skatter: som och konung Gormo ■ : thett och
Saxo beuiser: hade jw alltid enn såre ond willie emoth religionenn, beflithede och sigh storligenu att vth-
släckie och thill inthett göre alle christhtrognes menniskiors anseendhe, liehe som the hade waritt the aller
argesthe, och vthenn åtherwendo alle theris thilhengiere mångehånde smelek och skadhe thillfögade, och
medh alle handa baakdanttan och föörthall att förföllije iche vnderlatidt. Så gorde han och medh templenn,
som aff gudfruchtigheettz folck vpbyggde wåre, [huileka han] Hike som the hade waritt någre andre
oskärs hws ij grundenn nidrifue och förderffue låtidt. Ther nesth giorde och så konung Swla [ o : Sueno]
thenn försthe, huilekenn, såsom Saxo och beuiser, att han såre frögdades ij thett honom gaffz lycke-
sampt thillfelle att bruke sitt tyrannij opå the christhtrogne, therföre han och alle the religione[n]s ahnhengere
slätt medh röther vprychtte. Och haffue the Däner vthaff hans thillschyndenn gifuitt sigh iffrå christhen-
domenn, som the sigh företagitt hade, och åther igenn thill thenn wantroo och superstition, som the thill-
förenne vthi leffuedt hadhe, sich inlåtidt. Så hafuer och Sweno thenn tridie emoth thenn christhelige chyrkie (!)
och Gudhs tienere sigh och icke mynne grym och hetzscheligenn bewisett, om hwilekenn Saxo ij så måtte
berätter: Och när Erckebiscop Eskill flydde ifrå Lund, och konungh Swenn honom förfollgde och fiik honom
fångenn, och efther the menige fengzler honom iche behagedhe, lott han sättie honom vthi enn korgh och
vphögde honom så, liehe som enn haane, vnder thett högste huallff ij S. Larentz domkyickye ij Lundh och
giorde så honom templett thill ett fangehwss, och med liehe omilldhett förbröött hann och thenn broderlige
kerleck, ij thett hann medh listh och bedrug forrådde konung Knutt och honom ij hiellslogh. Som och
Christopherus thenn försthe war och iche heller aff någett ärligitt modh, om huilekenn the Danske kroniker
9) Primum scriptum erat: förföllij elise. 10) Scriba locum prorsus pervertit. Saxo habet: utinam m abolendo Christia
nismi cultu temerarium Regneriani spiritus non egisset hæredem.

Nutzerhinweis

Sehr geehrte Benutzer,

aufgrund der aktuellen Entwicklungen in der Webtechnologie, die im Goobi viewer verwendet wird, unterstützt die Software den von Ihnen verwendeten Browser nicht mehr.

Bitte benutzen Sie einen der folgenden Browser, um diese Seite korrekt darstellen zu können.

Vielen Dank für Ihr Verständnis.