OEATIO HEMMING! GADD CONTRA DANOS.
53
af the Danskes Historier, soni så högferdeligha som så högmödeligenn vthenn all sanning the Tydz-
wthan all sanni[n]gh de Tyska och deras gerningar sches uam P n och theris gerninger emoth the Däners
emot Dæners dygd och mandom*) fôrsmæda och ock man dom försmedhe och förachtte, att the
ca c i j ,» • , i o i... i ii , 1 .. ■ i iche schole achttes wärde ware att lichnes emoth the
foracta och wnderstå sigh dem så hogt att forrmgha,
, , . , . , ,. ,, j . , Danske huarkenu lj dygd eller manlige gerninger. Så
deras nampn och rökte wndertryckia, att de icke , , 0 .... ,
r schntuer och Saxa enestades ibland månge anner
skulla actas werdighæ «) till att liknas widh de styckei . som ÿ theris crtaiker på thenne meningen
Danska, huarken i dyg[d]h eller mauligha ger- öfuer eens komme, att konungh Helige i Danmarck
ningar. Ty iblandh månge annor stycker, som i giorde eenn stadge ij Saxsenn, ner han them betu[i]nget
deras Chrönicor på de[n]na meningen drabba, skriff- hade, att iche högre mandzböther efther ens adells per-
uer Saxo enestades, att K. Helge i Danmarck sons död an vttaff en bfegenn eller trail thagas schalle,
giordhe en stadga i Saxerlandh, ded han betuingade,
att der skulle icke tagas större mausbott för en
friburin man, æn för en alle ringaste trail, med
hwilkett han wille dem klarligha förstå låtta, att
alla ståndhe i dåd landhett ') woro honom wndher
licka stor träldom betwingade , och att deras frihett
war förwandledh till all x ) föractligaste trålars wil
kor och wsælhett.
gifuendes ther medh clarligenn thillkenne, att alle
stennder ij thett land wäre aff honom vnnder liehe
stor serui tut betuingede, och att theris friiheett war
förwandledt thill the allre förachteligste trälers condi
tion och vselheett. Nu war thenne store förachtillse
och öfuerdådige spoott icke så suårtt att lüde, som
the Danske grymme pijner och plåger, vnder huileke
the offthe att [o : och] tiitt bruke [o : bueke] 5) måtte
och huar dagh medh nyie och ohörige plåger dödes.
, , r t e« e i i ce ■■ Så taler och Saxo om konung Nicolao, huilekenn ef-
Nu war dæuna stortå] foractelsæ J> och offuar- i s
. i ther enn blodhundz Harallds begerenn för enn synner-
dådiga bespottelse icke så suår / subsistit fraqmen- .... ,, , ,, ,
° r L c ai ligenu wallusth achtede, att han loth skare naserne
tum Nordinianum, continuamus ex Sundeliano aff månge Tydzscher och wanscha padhe them så ther
exemplari] att lida, som de Danskes grymma ty- med Samme wellusth hade och konungh Walldemar
ranni och vrede, för huilken de Tyska sig befrukta thenn tridie, som loth iche allenesth skere näserne
måste och woro de hvar dag plågade med nye aff enn stor hoop Tydzsker, vthenn och så örenen medh ;
ohörde och förfärlige dödar. Saxo skrifuer af och tychttes thett honom ware enn synnerligh frögd,
konung Nicolao, att han hade en besynnerlig väl- att hau S enuom en sliik °g erniQ g h hade förwerfueth
, , -. , „ ... , . , . „ „ tyrannes nampn. Icke förtiger heller Saxo thett gruf-
lust derutaf, att han lat skara näsorna at mange J „ , ° . ' ^
, uelige tyranny som konung Jermencus ij Danmarck be-
T,sta- och dem dermed ranslapade. Samma päminge Tj(lzster och se[delis pi theris ko,mng 597 ,
hade oeli homing Milden, a, den tiedje, som lät ij(dl dr ottoing, aff huileke bau ij siu vagdom efther
icke allenast skära näsorne af en hop Tyskar, utan krigs rätt fångenn wartt och vthi thenn störsthe friiheett
ock öronen med, och var glad deråt, att han ige- löss gifuin, sedenu ärligenn uppfödder och försthligen
nom en sådana slem gerning hade bekommit, en hooss the yppersthe ij hans hooff vnnderhållin, huilc-
blodgirig tyranns namn. Kunde icke heller samme kemi genom, thenn allre störste otacksamheett them ij
,, så måtte belöntte, ij thett att han stak hemligenn ell-
b.
denn på thett huess the låge vthi och brennde them
vp. Män sedenn när han bleff konung ij Danmarck,
plågede han alle the Tydsker han öfuerkomme kunnde
Saxo förtiga det grufveliga tyranni Konung Jermer
begick på många Tyskar och särdeles på den
konung och drottning, af hvilka han fången var i
sin ungdom och sedan lösgifven och ärligen up- me( jp allo plager och marther, med all thenn störste
födder och underhollen i deras hof, dem lönte han fliitt [han] af sin forgifftige natur vptenckie kunne;
så förrädeligen, att han stickede elden på det hus ; han lett på en tid vphenge fyretije fångne Tydzker
de lågo uti och brände dem upp. Men sedan han och enn leffuendes wargh hoos huar there binda looth
kom till Danmark igen, plågade han alla de Tyskar : och S îîî
han fick fatt uppå med alla de martirier och plågor,
omilldhe blodgirige tyrannii, vthenn betenchtte än ett
som han med största flit af sin onda natur up-
ruffweligere stycke thill att förgöre theris yppersthe
ädellzmänß) och Capitienere, han loth risthe hooll på
tänka kunde. Han lät pâ en tid uphänga fyratio k j iet .j s p e nn och drage ther med igenom med thömer
fångne af de Tyske med fotterna och en lefvande ogp binde them sedenn wid otamme oxser och diur och
varg hos hvardera. Och kunde dock likväl dermed hi se store bellghunder efther them, thill thess the ha-
icke sitt onda omilda och blodgiriga hjerta förnöja, steligenn genom allehånde fwle wäehpåssér 7 ) och renne
v) S. : ständer i Tyskland.
x) S.: de aller.
y) S.: förhånelse.
t) S. : magt och dyyd. u) 8. : vara värde.
5) Bucke hodie buga , etiam infra (pag. 602) eadem vi usurpatur. 6) Scriba primum scripsit: wällplägning , quod
postea obliteravit. 7) Pro: vägpusser. Puss est (sordida) aquarum collectio.
Tom. III.
I. 14.

Nutzerhinweis

Sehr geehrte Benutzer,

aufgrund der aktuellen Entwicklungen in der Webtechnologie, die im Goobi viewer verwendet wird, unterstützt die Software den von Ihnen verwendeten Browser nicht mehr.

Bitte benutzen Sie einen der folgenden Browser, um diese Seite korrekt darstellen zu können.

Vielen Dank für Ihr Verständnis.