«
ORATIO HEMMINGI GADD CONTRA DANOS.
52
föractatt, att de wnderstundom göra der skemt aff,
ner the sigh erail loin sälia en bondhe för en iacte-
liundh k ). Och den som således warder hortsålder,
han moste straks wtban alla gensæijelse raedh
hustru och barn, bo och boskap höra then andhra
till, flytt ja b huart honom befalles och göra dær
all then träldom och alt thett arbette (ehuru slemt
och föractelighitt de[t] och ähr), som honom påleggis :
Men huruledhis jagh haffuer detta förfaritt och wett
det wara så i sanningh, dett vill jagh förteligha m )
tillkenna giffua,
Den tidh jagh drogh genom Danmarck in till
Tydslandh och sädhan i Italien till Rom, icke
långt för än K. Christiærn den förste bleff dödh
nemliga anno 1481, då sågh jagh grannerliga
nogh, huru den Danske allmoge i så stor betryck
och barnsligh träldom tiena måtte och der till äta
så möglott ’b och suart brödh och dricka så tuntt
och dufwit öll, att then spisningh, som deii obarm-
hertige K. Pharao lett giffua de Israeliter måtte
räknas mot denna för en stor kräslighett och läc-
kerij. Ja sjelfve adelen haffua ded p[å] sina gårdar
föga bättre. Ty de moste jæmlicka köpa sigh bådhe
öll och brödh, wthu[r] de neste omliggiandhes Tytska
siöstäder : huilkett wij Swenske ( : Gudi ske loff) icke
behöffue, wthan haffuom i den måtton rickeliga all
vår nödtorfft liær inrickes.
Nu kunne den olycksalige Danske almoge 0 )
æn haffwa tolamod i denne hårdhe träldom, huär
som adelen förskondte dem medh spot och förhä-
delse G. Ty af rett föractelse kalla de dem intett
annat æn trälar och tienare: Ändogh de siellfue
ähre wthi all Tysk 'nation för sina slemnia och
olideliga dårhett i) skull så högt föractade, att man
håller dett wara it skensels och håns ordh, ner
man seger: Du Dæne. Och derföre sker ofta,
ner att de Danske wandhra i Tyste!andh (!) seller
andhra nationer, att de för skam skull icke töhra
bekenna sigh vara Danske, wthan sæija sigh wara
af Norge eller Swerge.
Sådana almenlighit och bistandit hatt emot dem
kommer wisserliga icke r ) af de Tyskæs arghett eller
grofwa sæder. Ty de ähro icke ællies obewegne
till alt wenligitt omgenge med fremmandhe, wthan
( : som jagh förstår) då haffuer det sin s ) wrsprungh
emillenn för schemptt och åthlöge schull sällie huar
annen enn tberis landbo för enn jagthund, och thenn
som så warder salldh, ban motte stras vthenn någenn
genseegn medh hustrw och barnn gifue sigh vnder thens
woldh, som så köptt haffuer, flyttie huart hann will
och ther bedrifue all thenn trälldom, som någen thenn
förachteligste lifegenn någen tid vndergå eller lide kann.
Män hureledis jagh thette förfaritt och wett thett så
ij sanning ware, wil jag kortheligenn gifue tillkenne.
Tenn tid jag drogh genom Danmarck inn vthi Tysk
land och sedenn in vthi Italienn thill Rom, någett
för än konung Christhiernn thenn förste afledenn war,
som schedde anno 1481, tå sågh jagh granneligenn
nogh. hurw then Danske allmoge vthi så stortt betryck
och ynkelige trälldom tiene måsthe och ther thill ååtho
så swartt och mullefulltt brödh och drücke så osmac-
keligitt tuntt och dwfuitt öll, att thenn spisning, som
then omillde konung Pharao läth gifue the vnnder-
trychtte Ysraelliter, måtte räcknes för thenne keffenn ä)
thill enn stor kresligheett. Jw [o: ja] thet enn nu mere
är, så biifuer och icke heller stort kräsligere spisett
opå the Dansche mändz ädeles (!) gårder, vthen om the
siellfue wele hafue någett bettre, tå måtte the köpett
aft' the nästhe vmliggende Wendische städer, huilekitt
wij Suenske och Göther ( : Gud thess loff : ) icke hafue
för nöden, efther wij hafue vtaf w T årt land och riike
aff l) Gudhs nådige thillåtilse ij thenn måttenn runde-
ligenn thill wär nödtorfft. Så kunne och thenn olyck
salige Dansche allmoghe thill äfuentyrs wäll tolleligere
drage sådane trelldoms ook, huar theris husbönder
heller herremän them med spott och speeij (!) och
förhädillse förskone wille. Ty aff rätt föracbthillse
kalle the them intbet annet än träler och tienere, än- 597
doch the siellffue utöfuer all thenn Tyske nationn för
theris Richtende (!) och olyd[el]ige dålheett och hof-
mod schylld äre så högtt förachtede och förhatede 2 ),
att man håller thett ware ett skensells ordh, när man
säger, Tiv Däne, ty att thett ord Danus betyder så
mykitt [som] Timberman- 5 *) : huilckenn the Franzsoser
en röfuere och Italianer Giötomen 4) kalle : ! och ther-
före scher thett offtte, ner the Danske wandre ij
Tys[k]laud eller ij andre nationer, wele eller dierfues
the icke att bekenne sigh att ware Danske, vthenn
Swenske, Norske heller Göther.
Sådane allmentt och slemtt haatt emoth the Danske
kommer wisseligenn iche af någre the Tydzskers oseeder
heller ohöflige groffheett ( : thy the äre elliesth tüchtige
och med fremmendhe thill wenligitt vmbgenge icke
obenägne:), vthenn som jag heller tror, thå hafuer
thett sin vrsprungh aff the Dansches egene historier,
fc)S.: miöhund eller stöfvare. 1) S.: draga. m) S. recte: korteligen.
de olycksalige Däner. p) S. : spott och förhånelse att besvära. q) S. : dållhet.
de Däner icke. s) S.: thett sitt.
n) S. : mullot. o) S. : Men nu måtte
r) S. : Nu kommer detta hat emot
puoüuuiuo.
v) ^onupra vox quam ueciarare
sunt eadem manu ascripta. 2) Superscripta sunt verba: och för
Cimber. ’'Cimbri lingua Gallica latrones dicuntur, inquit Festus”:
Italicæ: giottone.
hatede.
Du Cange .
3) Pro: Cimberman ,
Glossarium etc.
deformatio nominis,
4) Deformatio vocis

Nutzerhinweis

Sehr geehrte Benutzer,

aufgrund der aktuellen Entwicklungen in der Webtechnologie, die im Goobi viewer verwendet wird, unterstützt die Software den von Ihnen verwendeten Browser nicht mehr.

Bitte benutzen Sie einen der folgenden Browser, um diese Seite korrekt darstellen zu können.

Vielen Dank für Ihr Verständnis.