OEATIO HEHMINGI GADD CONTEA DANOS. 
51 
Rorici Sweriges kpnunghs dotter, ifrån hans tyranij befrije schulle, ändoch att emillen them allrigh nogenn 
owillie eller trette waritt hade. Ty honn war enn slick kysk frw och aff sådane sachtmodigheett, att honn 
slätt ingenn eller thenn allre ringesthe förtörnede, vthenn milld och vthenn all galle, såsom Saxo siellff betyger 
om henne, att honn aff huar man war kärr (!) komminn och ij wördhningh hållinn. Tker thill då som Proto 
then femthe sågh , att han vttaff sin broders konung Harakli dygdeligitt vthropende hans nampnn 5) någett 596 
afkortedt bleff och menthe sigh schole ther igennem någett warde förachtedt, befallthe han enn aff sine tienere, 
att han schulle bemligenn bringe konungen om liallssen, ther med konungen hans broder honom, som älldre 
war, medh dygder iche öfuergåå schulle Ther thill opå thett han och för huar man sin vrsächt eller 
oskulld beuise skulle och hann thett ondhe schrij om thenn begangne gerning vnkomme måtte, brukede han 
enn skamligh lygnn och befalltte att eftherspörie wiidt och siidt 6), genom huad obetencht olycke hans broder 
war kommen vm hallsenn, heller och huart liedenn han skulle ware kommin, Hike som han slätt inthett 
hade wetedt vm thenn saak. Ther efther satte hann sigh och före att bringhe same sin broders barnn ( : som 
ännu fasth vnge wore:) vm hallsenn, huar the genom theris förmynders listhige ahnslagh och råd icke hade 
bewarede och behålldne blifuitt. Ittem konung Brich med thet thillnampnn Emundh, opå thett hann kunne 
komme thill riikett och cronenn, skemde sigh inthett att befläcke sigh med thenn oärlige gerning och nampn 
att ware sin egenn broders baneman. Ty då som hann sin broder och broders barnn så jemmerligen och 
omenniskeligenn hade kommit om hallsenn, ther thill medh olychsaligenn förgruffuede [o: föruerffuede] hann 
thette förgengelige riike och enn euigh syndh och skam thill Hike medh enehande ogerningh. Mäd huilckenn 
argelisth och ogudacbtigheett thenn allre schendeligste Abell sin brooder konung Erich, huilekin enn dråplig 
gudfruchtigh och frömer konung war, thilliche togh honom både lifuett och riikett ifrån. Saxo förglömer 
och icke thett tyranii som konung Haralldus med thett thillnampu Blotan 7 bedreff, [i] thett han lått binde 
och speune the Däner thilhope med hallsenn vthi oxseook, huarföre hans krigzfolck vtaff sådane slem och 
schamligh tiensthachtigheett förorsaakede bliffue, efther the liehe som oschälig willdiur för hans schulld 
schulle drage hallss ook, att the icke wille ther efther stridhe för honom medh fienderne eller honom, som 
them sådane ook pålagdt hade, yttermere bescherme eller försuaredhe (!). Så kunde the icke heller genom 
Majestedhs budh eller flitighe förmaninger ther hedenn bewekes thill att wette hans besthe och wällfärdh, 
som them sådane blygliget ook opålagdt hade. Dock huadh är mig behooff att vpreckne så månge ogudachtige 
och grymme menniskiors tyranniiske handlinger, som vthi längdenn thill enn oändeligh book ware [o : 
växe] måtte. 
Ähr icke allman e ) nogh witterligitt medh 
huru *stor* otacksamhett och förrädelse de haffua 
mördadt och ihielslagitt sina ægna infödda herrar: 
S. Knutt konung och S. Knut herrtåga? Ja dæd 
haffuer gott så grufweligha till, att dåd nepligha 
kunne werre G optenekias. Och will jagh her icke 
förtällia de andra helige och froma konungar (S. 
Oluff i Norge, S. Edmund i Ængelandh, S. Eric 
i Swerge etc.) huilke alle genom Dænars förgifftiga 
stemplingar ähre till döds jæmmerliga martyrize- 1 
radhe : och haffua medh sina oskull förtient att de 
warda hållne för heliga Konungar: och deras dråpare 
för arga forrædare. 
Offuer detta vill jagh icke heller rett [o : utt] 
mål la f?). huru omilleliga och otillbörliga den fattige 
allmoge hoos dem tracteras och plågas 1 »): Ty så 
som ho os oss Swenska ingen födes liffægen eller j 
till en trail: så synnes dett twert om hoss de 
Danska att hella menigheten heller gemene almoge 
föddes till en æwigh *) ynkeligh trälldom och war 
der så högt af adelen wndertryckter, besuärat och 
Är och icke nogh witterligitt, hurw omilldeligenn 
och otillbörligenn thenn aller helgesthe konung Knutth, 
szå och sancte Knutt hertuge aff thett avgke och 
otachnempligste folck ihiellslagne och morde[de] blifue, 596. 
att man jw nepligen någon ochristheligere eller gruf- 
ligere gerningh vptenckie kunne. Jagb will och icke 
heller her förtällie the andre helige och fromme konunger 
S. Oluff ij Norghe, S. Emund ij Engeland, S. Erich 
ij Swerighe, såsom alle gennom Däners förgifftighe 
sthemplinger, jhemmerligenn vm hallsenn kompne äre, 
och med theris oschulld rechnede blifue ibland the helige 
martyrer, och theris dråpere ett euigdt straff och skam 
werdighe att behålle. 
Öfuer thett så will jagh icke heller vthtryckie the 
margfallelige grymhether, såsom allestädes ther och her 
åthskillige vthi 8) the Danske historier förefalle, och 
synnerligenn hurw thenn Danske adell så omildeligenn 
och ochristheligenn regerer och trachterer theris fattige 
allmoge och vnndersåther. Ty att såsom hoss oss 
Sxvenske och G other ingen födes liffegenn eller någenn 
trääll, så synes och tuertt om hoss the Danske, att 
hele menighethenn thill enn euigh ocb idkeligh träl- 
dom föd warder, och warde såå högtt af adelenn vnn- 
dertrycbtte och försmedde, att ofthe hennder, the sigh 
b. 
e) S • allom. f) S. addit: uppräknas eller någon tid, g) S.: utstryka (sic). h) S.: de Danske den fattige 
allmoge traktera och handla. i) S.: den ganske menighet varder född till en evig och. 
5) Duas constructiones scriptor permiscuisse videtur. 6) Forsan legendum: tiidt och siidt = iterato. 7) Pro 
Blåtand. cognomen Haraldo, ut videtur, ex cæruleis dentibus datum. 8) Lege: vthi atskiUige.