48
ORATIO HEMMINGI GADD CONTRA DANOS.
af dæsses seiende måtte förschreckte yardha tili att
efterföllja samma ondha exempell.D
Och vill dedh wara aff nödhen, att jagh medh
några klara och uppenbara bewijsningar uthförer
och tili kienna giffuer, med huadh list och stycker
Dæner pläga sigh undherstå oss enfalliga Swenska
att omföra och bedragha, så att, om the Swenske,
som nu lefftia, icke willia taga sigh wara föi
dsen förderfferliga skadha, som aff Dseners nore-
skapg) kommer: Må då deras barn och barnabarn
j tillkommandhe tidlier aff wåra oferdh se och
lära, huru litten tro och loffuen, som oss bör settja
till the Daener.
' Och kunne jagh fulle h ) samma stycker klar
liga nogt bevisa medh inånga wåra gambla Historier
och de handlinger, som sigh våra föräldrar begiffuit
haffua. ' Men på dett at iagh icke skall actas
derföre, att jagh aff någott hemligitt haatt och
äfwndh tallar illa om de Danska: så vill jag brucka
theras egna böcker och Historier emott dem, såsom
ock S. Paulus giordhe, der han wille straffa de
Gretenser för ondha brister, *) då bruckade han
Och vill her thill äfventyrs ware förnödenn med
någre openbare och klare beuisninger >tt vthföre och
thillkenne gifue, med huad argelisth thenn Danske
illfundigheett sigh befliithe plager, ee som offtesth
och aff ållder, att bedrage och omföre thenn Swensche
simpelbeett, opå thett att om the menniskior som nu
ij våår thid lefue och för the Danskes förderfvelige
naberschap icke wette heller kunne tage sigh thilluare,
att dock icke thess minnre wåre barnn och barnebarnn
och the som efther them födis kunne med wåår ska-
de och oferd ij thillkomende tider läre och ihugh
komme måghe, hurvv lithenn troolofue thillförsicht
eller vmgeuge oss Schwensche bör att hafue medh thett
seelschap.
Jagh kunne ock wäll månge sadanne wittnesbörd
her thill indraghe som sig ij wår tid begiffuit hafue,
män oppå thett jag icke schall achted warde vtaf nå-
gett synnerligett haatt eller priuat afwund att förthale
the Dansche tå will jag indrage och bruke D emot
them och för oss theris egne Dansche Historier, och
ther med ett nogsampt och bequempt Apostolenns
Pauli exempeli [brukaj, huilckin thå som han wille
straffe the Cretenser för onde bristher, då brukade 594. b.
hann ther thill theris egenn prophetes Epimenides af
rw» tunn Txritf nool-»\rvrl ffir fhv aff, han Pnsfädfis Wftd
der till deras segne propheters wittnesbördh, Epi
menidis, som enestädlies således badlie skriffuii
*om* dem: de Oreter äro altidb ljugare, ondb
diur ock lätte buckar,k) etc., sammaledes kan man
ock medh all skäll och sanningh föra de wittneS-
bördh emott de Danska som deras ægen Historicus
Johannes Saxo dem giffuit (1 ib. 4) sæijandhes: b
liuga och bedraga hälle wij Danske huarken för
skam eller last etc.
Huarföre effter grundwallen , derpå all menni-
skeligh societas heller *Christelig* umgengelse henger
(nemligen tro och loffwan) "hos* dem förfallen ähr:
hvilken förståndigh *mau* wille då tryggeliga för-
låtta sigh på dæras swickfulla och lösa förpligtelse ?
Ja æfter Damer och skinbarligha besinna. m )
att de omliggand[eJ nattioner eller landh«) sådanna
deras lögnactigha och trolösa natur besinnadt 0 )
haffua och derföre undliållit sigh frå deras omgen-
gelse: så haffwa de wendt sigh till stora och grnffwer-
liga edar och förhoppat att medh sueriandhe och
blottandhe sina infödda lygeart förskiula. Och huar
som man intet annat bevis hadhe till de Danskes
löngacktighet, så vore dogh slike gruffweligha
edhar (huilcka de så Gfudh lasteliga till huart ord
then mening schrifuer vm them thill Tito, The Cre
tenser äre alltid liugare onde bestier och lathe bwker.
Sammeledes kann man och medh all skäl och sanningh
före thett witt[n]esbyrd emotb the Dansche, som theris
egenn historié schriffuer Joannes Saxo them gifuer,
huilckin, då sqm jag war ij mijn vnge dager och
mig vthi gode konnsther vthi Vniuersitettid (!) ij Rostock
sampt med Alberto Krantzio aff Hamborg studerede
och öfuede, med fliith öffuerlaass och vthschref, huilckitt
vthi thenn fierde book wid änden sclirifuitt ståår, vmb
sig och sine Däner, och sigher, Liuge och bedraghe
hålle wi Dansche huarkenn för scham eller lastli.
Huarföre efther fundamenthedt eller grunwalenn,
ther all meniskeligh societet och vmgengellse oppå
henge, nemblige troo och loffue : thet är att efther-
komme och hålle huad man thillsäger: hooss them så
schröplig och förfallen är, luiilckenn förståndigh eller
wiis man kann eller trösther någenn tid sigh tryggeligenn
att förlathe på theris suickfulle ock löse troo eller
förplichtillse, huilckenn och förbemelte theris egenn
schriffuellse [o: -ere] Saxo mångestädes mvkitt lööss-
aclitigh och ostadigh bekenner.
Och ther vtaff är thett komitt, att the Däner
mere än alltt annet folck hafue wandt sigh thill så-
dandt grufueligt och fåfengt swerijende med månge-
hånde grofue och förfärlige eder, efther the ij sanningh
beffnne hooss sigh siellfue, att the vmbliggende na
tioner sådane theris lygnachtige och troolöse nathur
förmercht hafue och förthennschull hållit-, sigh ifrå
f) S.: och icke följe sådanne onde exempel efter. g) g. ; venskap. h) S : väl. i) S. : bestier. k) onde
bestier och late bukar. 1) S.: addit ipsa verba Saxonis: Fallere simul et pejerare decorum. m) S.: hafva befunnit.
n) Eller land desunt in S. o) S. : befunnit.
1) Primum scriptum est: hetenckie.

Nutzerhinweis

Sehr geehrte Benutzer,

aufgrund der aktuellen Entwicklungen in der Webtechnologie, die im Goobi viewer verwendet wird, unterstützt die Software den von Ihnen verwendeten Browser nicht mehr.

Bitte benutzen Sie einen der folgenden Browser, um diese Seite korrekt darstellen zu können.

Vielen Dank für Ihr Verständnis.