48 
ORATIO HEMMINGI GADD CONTRA DANOS. 
af dæsses seiende måtte förschreckte yardha tili att 
efterföllja samma ondha exempell.D 
Och vill dedh wara aff nödhen, att jagh medh 
några klara och uppenbara bewijsningar uthförer 
och tili kienna giffuer, med huadh list och stycker 
Dæner pläga sigh undherstå oss enfalliga Swenska 
att omföra och bedragha, så att, om the Swenske, 
som nu lefftia, icke willia taga sigh wara föi 
dsen förderfferliga skadha, som aff Dseners nore- 
skapg) kommer: Må då deras barn och barnabarn 
j tillkommandhe tidlier aff wåra oferdh se och 
lära, huru litten tro och loffuen, som oss bör settja 
till the Daener. 
' Och kunne jagh fulle h ) samma stycker klar 
liga nogt bevisa medh inånga wåra gambla Historier 
och de handlinger, som sigh våra föräldrar begiffuit 
haffua. ' Men på dett at iagh icke skall actas 
derföre, att jagh aff någott hemligitt haatt och 
äfwndh tallar illa om de Danska: så vill jag brucka 
theras egna böcker och Historier emott dem, såsom 
ock S. Paulus giordhe, der han wille straffa de 
Gretenser för ondha brister, *) då bruckade han 
Och vill her thill äfventyrs ware förnödenn med 
någre openbare och klare beuisninger >tt vthföre och 
thillkenne gifue, med huad argelisth thenn Danske 
illfundigheett sigh befliithe plager, ee som offtesth 
och aff ållder, att bedrage och omföre thenn Swensche 
simpelbeett, opå thett att om the menniskior som nu 
ij våår thid lefue och för the Danskes förderfvelige 
naberschap icke wette heller kunne tage sigh thilluare, 
att dock icke thess minnre wåre barnn och barnebarnn 
och the som efther them födis kunne med wåår ska- 
de och oferd ij thillkomende tider läre och ihugh 
komme måghe, hurvv lithenn troolofue thillförsicht 
eller vmgeuge oss Schwensche bör att hafue medh thett 
seelschap. 
Jagh kunne ock wäll månge sadanne wittnesbörd 
her thill indraghe som sig ij wår tid begiffuit hafue, 
män oppå thett jag icke schall achted warde vtaf nå- 
gett synnerligett haatt eller priuat afwund att förthale 
the Dansche tå will jag indrage och bruke D emot 
them och för oss theris egne Dansche Historier, och 
ther med ett nogsampt och bequempt Apostolenns 
Pauli exempeli [brukaj, huilckin thå som han wille 
straffe the Cretenser för onde bristher, då brukade 594. b. 
hann ther thill theris egenn prophetes Epimenides af 
rw» tunn Txritf nool-»\rvrl ffir fhv aff, han Pnsfädfis Wftd 
der till deras segne propheters wittnesbördh, Epi 
menidis, som enestädlies således badlie skriffuii 
*om* dem: de Oreter äro altidb ljugare, ondb 
diur ock lätte buckar,k) etc., sammaledes kan man 
ock medh all skäll och sanningh föra de wittneS- 
bördh emott de Danska som deras ægen Historicus 
Johannes Saxo dem giffuit (1 ib. 4) sæijandhes: b 
liuga och bedraga hälle wij Danske huarken för 
skam eller last etc. 
Huarföre effter grundwallen , derpå all menni- 
skeligh societas heller *Christelig* umgengelse henger 
(nemligen tro och loffwan) "hos* dem förfallen ähr: 
hvilken förståndigh *mau* wille då tryggeliga för- 
låtta sigh på dæras swickfulla och lösa förpligtelse ? 
Ja æfter Damer och skinbarligha besinna. m ) 
att de omliggand[eJ nattioner eller landh«) sådanna 
deras lögnactigha och trolösa natur besinnadt 0 ) 
haffua och derföre undliållit sigh frå deras omgen- 
gelse: så haffwa de wendt sigh till stora och grnffwer- 
liga edar och förhoppat att medh sueriandhe och 
blottandhe sina infödda lygeart förskiula. Och huar 
som man intet annat bevis hadhe till de Danskes 
löngacktighet, så vore dogh slike gruffweligha 
edhar (huilcka de så Gfudh lasteliga till huart ord 
then mening schrifuer vm them thill Tito, The Cre 
tenser äre alltid liugare onde bestier och lathe bwker. 
Sammeledes kann man och medh all skäl och sanningh 
före thett witt[n]esbyrd emotb the Dansche, som theris 
egenn historié schriffuer Joannes Saxo them gifuer, 
huilckin, då sqm jag war ij mijn vnge dager och 
mig vthi gode konnsther vthi Vniuersitettid (!) ij Rostock 
sampt med Alberto Krantzio aff Hamborg studerede 
och öfuede, med fliith öffuerlaass och vthschref, huilckitt 
vthi thenn fierde book wid änden sclirifuitt ståår, vmb 
sig och sine Däner, och sigher, Liuge och bedraghe 
hålle wi Dansche huarkenn för scham eller lastli. 
Huarföre efther fundamenthedt eller grunwalenn, 
ther all meniskeligh societet och vmgengellse oppå 
henge, nemblige troo och loffue : thet är att efther- 
komme och hålle huad man thillsäger: hooss them så 
schröplig och förfallen är, luiilckenn förståndigh eller 
wiis man kann eller trösther någenn tid sigh tryggeligenn 
att förlathe på theris suickfulle ock löse troo eller 
förplichtillse, huilckenn och förbemelte theris egenn 
schriffuellse [o: -ere] Saxo mångestädes mvkitt lööss- 
aclitigh och ostadigh bekenner. 
Och ther vtaff är thett komitt, att the Däner 
mere än alltt annet folck hafue wandt sigh thill så- 
dandt grufueligt och fåfengt swerijende med månge- 
hånde grofue och förfärlige eder, efther the ij sanningh 
beffnne hooss sigh siellfue, att the vmbliggende na 
tioner sådane theris lygnachtige och troolöse nathur 
förmercht hafue och förthennschull hållit-, sigh ifrå 
f) S.: och icke följe sådanne onde exempel efter. g) g. ; venskap. h) S : väl. i) S. : bestier. k) onde 
bestier och late bukar. 1) S.: addit ipsa verba Saxonis: Fallere simul et pejerare decorum. m) S.: hafva befunnit. 
n) Eller land desunt in S. o) S. : befunnit. 
1) Primum scriptum est: hetenckie.