OEATIO HEMMINGI GADD CONTRA DANOS. 
47 
Quod denique ad rationem nostram textuum imprimendorum attinet, in sinistra columna 
brevius exemplar Sueticuin inserentes, primum fragmentum Nordinianum quasi pro fundamento 
posuimus, ex Sundeliano solum variantes lectiones adjungentes, et deinde cum Nordinianum sub 
sistit, Sundelianum in textu illud excipere fecimus. Dextram columnam majori exemplari Suecano 
(Bjelkeano v. supra) attribuimus; cum vero in media fere oratione ad locum pervenimus, unde 
duo exemplaria brevius et majus fere ad verbum conspirant, solum Bjelkeanum in textu impri 
mendum curavimus, quia antiquas vocabulorum formas melius conservaverit, et ex Sundeliano 
solum emendationes et variantes lectiones addidimus. 
Omissa verba vel literas, a nobis restituta, uncis inclusimus, nisi ex alio exscripto sumta 
sunt, qua in re asteriscis usi sumus. 
Exemplar Nordinianum. Exemplar Bjelkeanum. 
När iag -a ) hoss migh betencher käre lierre: 
och Sverigs rickes hofwitzmau, herre Svante och 1 
*i* andhre ædle och velbördige trogne män rådh 
och stendher, b ) huru tungt misslickt och tvifvel- 
actigt däd ähr att utgiffve någett gott rådh om 
vårtt kära fädherneslandhs gang c) och beståudh, 
serdeles på denna tidh, der man skall offuervega 
och besinna, om ded vill oss Svenskom rådelighitt 
vara att ingå i några förlickning och venligh han- 
dell med the Danske heller oss [o: och] att hålla 
oss till våra gambla vänner och stå dem emott 
elfter then inact som Gudh oss d ) gifva kan. Och 
såge jag fördy ganska gierna, att detta ärended 
'(der om att talla) vore någrom andhrom befallett i 
min stadli. 
Ty iag befructar, att i denne ärliga församb- 
1 ingen skall någre kunna finnas, som undher en 
Svensk kappa bära itt Danskett hierta och hålla 
sigh medh fienderna mott sitt e) fädherneslandh, sig 
siellffuom till ena æviga skam och föractelse. 
Men elfter iag aff barndom så ähr upföd och 
undervist, halfuer och mig så, mer ån tretio åår 
långt, uthi min legation till Rhom *') ock annor 
städes förhållit och bevissat mott mitt fäderlands 
fiendher, att däd ähr hvar[i]om manne nogh up 
penbart och vetterligit, att iagh halfuer aldrigh 
■■“varit* Däner benägen och än i det all[r]a minsta, 
uthan mycket heller lagt migh medh yttersta mact 
der efter, att alle deras gynnare och medhållare 
(som detta vårt käre fäderneslandh så ogudacte- 
ligha tenckia dem att förrådha) måtte frå oss her 
af Eiket förstötte och bortdriffne vardha, allom 
androm Damers medhållare till en warhnagell, att de 
Ner jagh Hemmingus Gadd Electus till Linkö- 
piDgh beteneker och hooss mig besinner, Kere her 
Swantte S wedges Riikes förståndere sampt eder anndre, 
ädele ärlige och välbördige Rigsens trogne Män och 
Råd, hurw tungt och tuifuelachtigdt thett är, att gifue 
någett byståndigdt råd vm wårtt kere fäderneslandz 
gagnn och besthe, och serdelis när thill att berådh- 
slåå och [o: thet] förefalla kann, hvad heller oss 
Schwensche nyttigere wore, att ingå och bewillige 
någenn frid heller wenligh handell med whåre gran- 
ner, the Danske, eller ock att göre våre gamble wenner 
och theres bundhzförwanther nödtorftig hielpp och vnn- 
sättning emoth samme the Dansche, och ville jagh fasth 
heller, att thette thill att förtällie och lathe komme 
ij liusett, någenn annen än mig vpålagdt och befaleth 
wäre, efther thil befruchtendes är att i thenne ärlige 
försambling schole thil äfventyrs någre finnes, som icke 
blyes ath bäre ett Danschdt hiertte vnnder enn Swensch 
manthel, liiche som thet wore them slätt ingenn wan- 
heder heller thill någett theris nampns förvvittelse och 
äres förkleningh att hålle med fienderne emoth theris 
fäderneslandh. Män efther jag af mynn vngdom så lärd 
och vnderuisth är, hafuer migh och vthi mitt fäderness- 
landz legation, ther jag hafuer waritt brwkett vthi Rom 
nu snartt ij trettijo äåhr, så förhållitt emott mitt fäder 
neslandz fiender, att huar och enn som [medh] mig vmb- 
gåått hafuer nogh är witterligt och vpennbart, att jag 
icke vthi thett ringeste hafuer waritt thett förhathedhe 
Däners nampn bewågenn, vthenn mykitt heller ther 
efther thenekt och trachtedt, hurw alle Däners med- 
hållere vthaf thette wårtt fädernes land (huilkett the 
! så schamligen och oblygeligenn tänekie att förråde) 
! föriagede heller vthrotade blifue måtte alle andre Dä 
ners thilhengere (genom theris landflychtt och älendh) 
I till en warnagell och förschrechillse, att the icke her 
efther sådant skole fördristhe sigh att företage el- 
i 
1er göre. 
a) S. addit: Hemmingus Gadd Juris Utriusque doctor och Electus till Linköpingh. b) S.: Swerigis rules råadh, trogne män 
och menige stender. c) S.: gagn. d) S. addit: giffuit hafuer och. e) S.: theris. Fere ubique in sequenti vocabula 
sin, sigh etc. in S per theris, them etc. redduntur. 
*) Ante annum 1481 incepta est (vide præfationem); anno 1500 Hemmingus in Suetiam rediit (v. supra pag. 38. not. i).