273 
XXII. TRANSLATIO KATERINÆ. 
nest å knä ständande, .sungo the Veni Creator Spiritus, och turificerade Ærchiebiscopen och alla Biscopar 
huai medh sitt rokelsekar moth grafvena, sä lenge then hympnen sångs, lijkervijs som sidvænja i dom- 
kuban ar om Pmgesdagana under ...d). Sedan Hymnen var ändat, sångh Ærchiebiscopen Versiculum och 
o ecam 1 e anco Pmtu. ther næst nalkades Archiebiscopen næmmere) grafvena, tvem Brödrom läsan 
des O grafstenen och honom nederfællandes , uthdrogh Ærchiebiscopen kistona medh Sanctæ Katharinæ bee- 
nom: och jamskotg) börjadhe the andra Biscopana medh klerkomen sjunga Antiphonam, Preciosi Sancti Dei 
Sedan læste Archiebiscopen up kistona och slogh uth Silkit som lagh öfverhölt benen, så att beenen syntes 
allom bar; tha greto alle i hiertans glædi. Sedan sungo Klerkene distincte tu responsoria: Regnum Mundi 
och Concede Nobis . . .h). Under them Responsoriis togh Ærchiebiscopen först rökelse karet och turificerade 
allom Reliquus, och sa togh han upp hufvudhet, thet ödmiukeliga kyssandhe medh alle vördningh och 
gudheligheet, och sedan leth han alla Biskopana minnas i) vidh hufvudhet och alla Prælata som næst °stodho 
och ther nest herra Steen och alt Ridderskapet, och turificerade han öfver hufvudhet, och ladhe thæt ij ith 
væl prydt kar, ther förra var redt till, och fick thet seedan eenom Biscope til att halla. Sammaledes i 
samma måtto gioidhe han med Sanctæ Katharinæ haka eller kæfft, och sættiandes honom i een Crystal 
och tillreddan medh gull och silff, som för var ther tillredd: och sedan allaledes medh armleggiana, leg- 
giaudes huart beenet i sitt kar, som ther till voro reedd, och båro ther Biscopar hvar thera sitt kar medh 
största vördningh, sættiandes them på höga altaret. 
I them timanom vardt ith skrijn framburit tompt, huilkit æmpnat var förr til Sanctæ Katharinæ 
heeder och henna helgedomom, och sattes fram för Archiebiscopen nidh uppa een langan Stol vidh jordenna. 
Sedan præsenterades een lijten kijsta mycket prydheliga fergbat och innan till bedragen eller fodrat medh 
rödt satherk) och lagh i the kistona ith rödt purpura klädha. Sedan togh Biscopen af Linköpingli helge 
domana til sigh effter Erkebiscopsins, och hempte them upp i sijna hender, ith eller tu Stycke i sönder, 
medh alla vördningh och fick them Archebiscopenom, huilken han annammadhe och togh medh största 
vördningh, ödmiukhet och gudeligheet, læggiandhes them i purpura klædhet, som lågh i lissla kistone, och 
thurificeradhe han öfver helgedomana, huart sum han them nidladhe i kijstona, til thes the voro inlagd, och 
medhan thætta giordhes, stodh Archiebiscopen och alla andra uppa sin knä; ei voro mongo huilke eij greto 
af myckla glädie; och gjordes thetta i langan tijma. Æn sedan tå the två Responsoria, af huilko sagt ær, 
voro lycktadh, och æhn hanterades af Biscoponom helgedomana, börjadhe Systrarna siunga Sequentiam af 
S. Catharina: Tricentecesimus in hac die, och tha the lychtadhe Sequentiam, började Discantores siunga flere 
Tenores in nova mensura, och nyan glædie och frögd i huarjo vrånne 1) och i allom rummom. Sedan lychte 
Archiebiscopen igen the lissla kistona och stodh sedan up, och med tvem androm Biscopom satte lissla 
kistona medh helgodomom in i stora Skrijnet och turificerade och låste sedan Skrijnet, och togo sedan 
4 Biscopa Skrijnet, thet uplyftandes och bærandes från grafvena och fram mith på kyrkiogulfvet, och satte 
thet på ith högt bordh. O huad glædie och gudhelighet tå syntes i Almogenom, som stodh uthanför 
grinden, alle uplyfftandes sijna hender med rinnande tårom, badhe mæn och quinnor, lofvandes Gudh, och 
hördes granneliga att the sadhe: O tu aldraverdugaste Fru, Sancta Catharina, bidh för oss! Ähra vari 
Alzmechtigom Gudi! och annor tåcken ordh. Ther næst togo prælaterna och klærkena Hælgedomana af höga 
altareno, huar sitt kar, een af Biscopomen togh S. Catharinæ haka, som var satt i Cristallenom, och annor 
Biscopen hænna arm, ähn them værdiga herranom herra Sten præsenterades S. Catharinæ hufvudt att bæra i 
Processione, huilket nepliga han taga ville, sægandes sig vara ther til overdigan, Ærclnbiscopen togh Mon 
strantium, och gingo the andra ad processionem först inne i kyrkione om brödrana umgånga. Fræmbst i 
processione gingo conventz bröderna effter sin Sedhvænjo, effter them Canonici, Prelati, Biscoperne effter tire 
ras sedvenjo. Næst effter Archiebiscopen gik herra Steen, bærandes S. Catharinæ hufvud, andre Riddare 
och vælborne mæn och Rijksens Raadh boro först S. Catharinæ Skrin, och voro Skrinstengerna så skipadhe, 
att otta mæn fingo under them gangit m). Första Responsorium, som the sungo, var Petri Amarini, thet 
andra Regnum mundi, och giordes thessin Processio langsambliga, ty att then verduga Herran Archiebisco 
pen giorde så manga Stationes eller dvala i processione, och gik myckit sachteliga. Sedan gingo the uth 
Kyrkiogården, och togo the tå S. Birgittæ Skrijn och henna hufvudh, som förra plägas, och bar Rijk- 
Radh badhe Skrijnen och satte [o: Sanctæ] Birgittæ hufvudt den dagen, och ingen annor; tå var aller 
om 
sens 
kyrkiogården fuller med almoga, så att ej kunde mera begrijpasn), eller [o: aller] kyrkiogardzmuren satt 
fuller medh mænnom, och all huustaak, som voro næst kyrkiogardenom, suto full medh folk; voro och ba 
il) Lacuna unius verbi. 
e) Närmare, propius. 
f) Pro: uppläsandes , aperientes. 
g) Eodem tempore. 
h) Lacuna unius verbi. 
i) Osculari. 
k) Unde sættarverk , de quo diximus supra pag. 209 not. 1. Oh. 
Tom. Ill • 
Diplomat. Norvegicum V. 2. pag, 409: ”aclædhen . . . med 
gult och röt sseter.” 
l) In quoque angulo. 
m) Ut octo viri sub iis (sc. asseribus) ire potuerunt. 
n) I. e. rymmas. Hoc enim verbum, sicut comprehendere in 
lingua Latina duplicem habuit vim et percipiendi et am 
plectendi. 
II. 69.