272 
XXII. TRANSJ-ATIO KATKRINÆ. 
Ænnu som sagt ær, nær thæ ærliga prædicanen lycktat, teknadhe Erchiebiscopen att Klerkene 
skulle uthga, huilket the och gjorde mæstadhelen, ähn mycket bief ahn standandes r ) att see, att skoda 
Sanctæ Cathrinæ belæthes), huilket thå stodh afsijdes inne i Brödrana chor förtäckt medh klädhe; ther 
effter, tha gick Archiebiscopen in och alla andre Biscoper i Choren, och flere Pnelater, Doctores och 
klerker medh them, och toges tå klædhin af belætet, och Erchiebiscopen vigde belætet, androm Biscopom 
honom ther til tiæna[n]dhe, och klerkomen ther omkringh ståndandes, och mange fælte tårar af myckle 
Mertans glädie, nær the sågo thet belætet, huilket var och ær aldravænaste belæthe; tha belætet var vigt, 
tha gaf vart) Biscop them XL. daga, som thet belætet hedra. Sedan gingo klerkena alle uth om grindene, 
och . . . u) somma med nagrom Prælatom gingo in i Brödrarna Sacristige, vidhertalandes och ôfverlæg- 
gandes, huad göra skolandes ner then andra dagen ther næst, och så ther effter gingo the verdoge herrane 
uth gönom grindene. Alla the nattena blefvo lampona brinnande, och liusen öfver Sanctæ Katharinæ graft, 
och læstis kyrkian ficke] igen om the nattena, uthan almogen för stoora aflatzenss skul söker sitt aflat om 
nattena, tvekandes om the i kyrkiona komma kunde dagen næst effter för trangh skuldh. 
Ith quarteér före æn klockan slogh ith om nattena, tha ringde Brödrarna till choors, och sungo 
the then dagen alla thijderna mycket snarliga och hasteliga. Systrarna börjadhe sin ottesångh, nær Brö 
drarna började sit lændes [o: Laudes], och voro alla tijdher af Brödrom och Systrom lycktade lijtet effter 
Siu slogh, uthan högrasessöna, huilken Archebiscopen sångh effter alla tijdher; vidh thenna thiman millom 
siu och otta, kom verduger herre Arkebiscopen och flere Biskopa, medh nagra besynnerligav) Prælater och 
theras Cancellarii gangandes in gönom brödra trægardzporten och in i Sacristiana, hvilket the giorde för 
mycket trång skuld, som var tha utan grindena, och att omyckle klerker skulle sig icke intrængia och 
göra them hinder i sitt æmbete. The som inginge genom trägardhen voro væl xl Prælater, uthan 
Discantores. Ther effter kledde Arkiebiscopen sigh til mæsso, och andra Biscopa kledde sigh i Röklin x) 
och Koorkåper och Biscops hætta: och var nu kommen een Biscoper y) meer æn the om quællen voro, Gudh 
miskunne Siælenne: och stodho nu alle reedho i Biscopsskrud vi Biscopa, Klerka i Dalmaticis z) voro vin; 
två Doctores af Upsalom tiænte til Evangelium och Epistolam. Erchedieknen Doctor Ragvald stodh idhke- 
liga næst Archiepiscopanom i alla officio, och han var hans ledsagare, hafvandes å sigh Röklijn och eena 
huijta koorkapa. Andre Prælati, Domproster, Decani, Archidiaconi och Canika hade alla Röklijn och koor 
kåper; uppa then tijd hafver Modher Abbatissa latit hempta af Linköpingli een vangh fuller med chorkåpor 
och flere par Dalmaticas; the som Biscopskryckiora) baro, hade Koorkåper, och seedan andre merkelige 
klerka hade röklijn; alle Religiosi gingo i sin habijth. 
När thesse verdoga herrarna, prælata och klerka stodho så tillreedo i Sacristione och gangandes in 
i Brödrarna Chor, i samma stundene kom in genom grindenne gångande then vördoge Försten och Sveriges 
förståndare, herra Steen Sture, och Rijksens Radz Riddara och væpnara med honom, och blefvo the stan 
dandes alla tvert uth medh grindenne; uppa then tijdh var herra Steen klædder i brunth flogeldb) under 
medh huijt hermelijn nijdher uppa sköna; som een Guds ængel stodh then ärliga Gudz Herran liuss och 
mildher. I thessom thimanom uptændis lius kring om alla Brödrarna umgånga, sammaledes kringh om alla 
Systrarna Chor, all Choren kring om höga Altaret och jemväl blosen som Ænglarna höllo, och så then 
kronan som var kringh om Sanctæ Catharinæ Steen, och all altaren Brödrenas, och lamponar brunno, och 
ringdes alla klockerna i Tornet och alla Altare klockor, the små innan grindena, likarvis som plægar vara 
och göras om Påska Otte, thå korset uptages: och så i Jesu Christi nampn utginge the verdoge Fædher 
Biscopana med sina klerka processiohaliter till Sanctæ Katharinæ graff: fyre Leghbrödher gingo före medh 
blåss, ok ginge alla Biscopa hart intill grafvena. Confessor och Sacristanus voro moxan c) iblandh Bisco- 
perna, ther nest Prælati och sedan andra klerke uthan före, huar the kunne bequemligast blifva uthan 
trångh. Convents Bröderna mesta dhelen skickades att redebogne vara i flere ärender, huar behof giordhes; 
voro och tillredd sex rökilse kaar, ith för huar Biscop, medh eldh och rökelse. Then tijdh verdoger Fadher 
Ærkebiskopen kom till grafvena medh flerom Biscopom, föll han och alle the andre Biscopa och Klerker å 
sina knæ, och sannerliga med fallande tårar börjadhe the först Veni Sancte Spiritus siungandes. Ther 
r) Hic lacuna unius verbi. 
s) Quæ constabat monasterio centum florenos Renenses (Dia- 
riam Vadstenense). 
t) Lege: hvar. Nam in Diario legitur: Et quilibet horum 
quinque dominorum episcoporum omnibus et singulis coram 
eadem imagine orationem seu venerationem facientibus dedit 
XL dies indulgentiarum. 
u) Lacuna uhius verbi. 
v) I. e. precipui. 
x) Vestis linea sacerdotum, quæ propriis superinduitur, v. Ihre, 
Glossarium. Idem ac subtile videtur fuisse, cfr. Du Cange 
in verbo ”rochetum." 
y) ”Sextus episcopus, scii, dominus Hermannus, religiosus or 
dinis fratrum Prædicatorum de conventu Skæningensi”, narrat 
Diarium Vadstenense. Quis fuerit, nescimus, nam in Suecia 
nullum episcopum hujus nominis offendimus. Forsan respi 
citur Hermannus episcopus Hamarensis (in Norvegia), sed 
ille paucis diebus antea, d. 25 Julii, Hafniæ morabatur 
(Diplomat. Norvegicum, II, 2, pag. 70S). 
z) Vestis in Dalmatia inventa, quæ amplis manicis distingue 
batur. Vide Du Cange. 
a) Baculi episcopales, qui ”krumstafvar” vel "kryckor” appella 
bantur, quia in superiore parte erant incurvati. 
b) Sammet; Latine, holosericum; Gallice, velours, quod in 
lingua Danica adhuc appellatur ”flöjel.” 
c) Nästan, aldeles; Lat. ferme. Vide: Ihre, Glossarium et Rietz, 
Svenskt Dialektlexicon.