271 
XXII. TRANSLATIO KATERIN Æ. 
hæstefodher, och sænde honom trædskàhlf), een Rademorg) ööl och annat tocket. Ther effter kom och he- 
derlighen herra Biscop Brynolphh) af Skara hijt: han kom öfver siön medli skepp, han lagh i sinom gardh, 
och Moder Abbatissa ährade honom medh hederligom sændningom. Ithem Biscop Olaffi) af Westerårs kom 
och tå, och han lagh her i Closter vadhenomk), och Modher Abbatissa hölt honom kost och hæstafodher 
och alt annat; han hadhe xx hæsta. Sedhan kom och Biscop Niels 1) af Waexiö medh skipp, och han lagh 
i bynom, och Modher Abbatissa giorde honora heeders sændninga, som androm flerom; och sedhan kom een 
otaliga hoop Canicker och Klercker och Abbother, Reenlifzmæn, öfver all thesse try Rijken. Item uppa 
samma tijdh kom och högboren herra her Steen Sture Rijksens Förståndare, medh stort herskap och 
tiænarom, och med honom menigha Rijkesens Raadh, the fræmbsta och högbornasta Riddara och Ridder- 
skapz mæn m) öfver alt Rijket, och sedan mange andre Frijborne mæn, kôpstadzmæn och otaligen almoge 
sampnades her, Gudi till heeder, och medh största astundan att see thetta helga ärendhet 'fulkompnas, som 
the så længe hade åstundat medh alla gudheligheet, om Sancti Pædhers affton effter middagen. 
Nu samme dagen om morgonen under Varfrumæsso kom verdoger fadher och herra Archiepiscopen, 
och gingo alle klerkerna mooth honom medh helgedomom och sungo, följandes honom in i Closteret, och 
bars uth om ehoret Sanctæ Birgittæ skrijn, honom till vördogheet; ähn thå vardt icke Te Deum sungit af 
Systrom eller Brödhrom, för thy han kom under Mæssone. Om Sancti Petri ad vincula affton, lychtandes 
Systrarna afftonsangh tha fyra slogh. tha uptændes alla lamporna , tha voro medh all prydhelse framsat, som 
förr ær sagt: och i samma stundh kom then verduga herren Archiebiscopen och fyra andra Biscopa medh 
honom gangande in genom grindenna och effterföljande them mange Doctores, Caniker, Prælati, Abboter, 
andre brödher af sancti Johannis Baptistæ ordin, sancti Dominici och Francisci och Carmelitæ och jemvel 
andre klerker af Rijket, ey fierran hundrade eller flere. Tha satte sig Archiebiscopen uppa högra handena 
nidhan första trappona uppa een vælbygder stool mitt för höga Altaret uthan choren, vändandes nacken 
til altaret; uppa högra handen nidhan för första trappone sath Biscopen af Linköpingh, tvært af honomn) 
å vænstra satt Biscopen af Schara, ther næst a högra satt Biscopen af Wæsterâàs, och tvert af honom 
Biscopen af Wsexiö. Sedan uppa badha sijdhor uppa the andra stoolanna och sæthoro) nidh till grindenna 
satho Doctores, Domprosta, Decani, Archidiaconi, Abbota och Canika, huar eflter sinne verdogkeet, andre 
klerker stodho vidh sma Altaren och huar the kunne aat komma uthan choren; somblige stodho och 
somblige satho. 
Och som sagt ær, nær Prælaterna hadhe sigh stadgat och satt å sin ssethe, stegh upp een veidigh 
Doctor, som heet Jacobus Gislonis, huilkens siæhl Gudh nadhe, och börjadhe sina prædican uppa latin 
mycket æhrliga och gudheliga i the helgo skrifft, sæiande: Misit ancillas suas, ut vocarent ad aicem et 
ad moenia civitatis, och rörde han i the samma prædican mangh æhrende af verldenne upphooff, och in 
till thenna nærvarande dagh, af första Anglenom och hans æhrliga skapnadh och jemvel bans obotelige 
nederfall, af första menniskiomen Adam och Eva,-och thera menlösa p), och sorgeliga fall. Seedan huru 
Gudh af sine störste nådhe, miskundh och obegripeliga mildheet och godheet hafver altijdh mildeliga seeth 
til verldenna fran första aldrenom och til then yttersta, i huilko vij nu æhrom, sændt henne sme prædi- 
care, först Patriarkerna under naturligen lagh, ther næst Prophetas i inskrifvin lagh, uppa thet sista kom 
sielfver Jesus Christus, effter honom Apostoli, och sedan helge Doctores, jemvæl mânge Prophetissæ, hælga 
quinnor, talande i them Helga Anda. Thessa fôrnæmpda sende Gudh eemoth verldenes ondska i alla verl- 
dennes ænda, ath vidh thæt yttersta omsider sågh Gudh af sine mildheet till thetta Rijket Sverige, huilket 
besatt var medh diefvulskap och afguda dyrkan, hijt sendandes först uthlänska hælga mæn, Sanctum Ans- 
garium, Sigfridum, Eschillum, Heuricum, Davidh, huilke thetta landet helgade medh sms blodz uthgiutelse, 
gudeligom bönom och mildom tårom. Ther næst af solenes værma, thet ær af thens helge Andes lmfheet 
och mildhet tilböriadhe Sveriges Rijke göra af sig frucht, thet ær helga Personer och Quinnor och Man, 
som ære Sanctus Botvidus, Sanctus Ericus, ther næst Sancta Helena i Sködvij, och sedan aldrahelgasta 
Fru Moder Sanctam Birgittam, och jemvæl nu nærvarandes öfver thessa helgasta Jungfruna S. Catharmam 
Sanctæ Birgittæ dotter. O! huru verdeliga then fôrnæmpde Doctor Jacob prijsadhe, æhradhe, uphögde och 
lofvadhe thessa helga Jungfruna S. Catherinam i thesso sine prædican och mycket gudehga, så att idkeliga 
ju n ne honom tararna på kinbeenen, och hölt sina prædikan nær i tva tijma, och kommo icke Broderna 
til biberes q) for æn klockan var siu; och efter otta var slagit och nær till IX gangit, lycktades Systiaina 
Nattasanger. 
forsan olus solito melioris generis , quia ”træda” non solum 
igruin , qui ab aratro vacat, sed etiam, cujus humus pinguior 
:t fertilior est, denotat. 
loc vocabulum frustra in Glossariis quæsivimus. Forsan le 
gendum ”radeimer” ex radicibus Germanicis rad et eimer , 
it eo significaretur dolium tantæ magnitudinis, ut vehiculo 
xansportandum esset. . . . . 
Vuctor chronici rhythmici episcop. Scarensium supra impressi. 
ÏdhXS finem aHcujiis rei, deinde quod finibus clau 
ditur, i. e. territorium. Cfr. Rietz, Svenskt Dialekt-Lexicon. 
Scriptor igitur dicere vult episcopum in domum, quod pos 
sedit monasterium, divertisse. 
l) Cfr. supra pag. 131. 
m) Enumerantur in Diario Vadstenensi. 
n) I. e. midt emot; Latine, ex adverso, oppositus. 
o) Hodie ”säten”, sedilia vel selbe. 
p) I. e. innocentia, nisi verbum ”liffnad” prætermissum est. 
q) Forsan mendum scriptoris pro: vesperes.