270 
XXII. 
TRANSLATIO KAT B RI N Æ. 
taflan, som stodh vidh böga altaret, ocli så the andra uppa altaret stodh, och all annor bvgningh: ther 
var och jemvæhl Warfru belæthe thet litzla ok kläddes altaret uppa badha sijdhor, så att Erchiepiscopen 
matte vara uppa huilka sijdonna honom techtes. Fotaklädhe var bredd innan choren, som sedhvænjo æhr, 
och uthan til var bredt medh æhrligom fotaklädhom från altaret och nijdher til grindenna. Silkisvingar 
voro vidh altaret badhe uthan och innan choren. Sedan uppa badha sijdhor vidh fotaklædhen uthan choren 
voro satte fagre stoolar medh n), alle.. prydde medh taken och uthvald fergelse, hængiande från altaret 
och nidh til grindenna. Ock voro ther flere langh sæte bak för stolomen och tvert fran grindenna, \idh 
Sancti Andreæ altare var uppbvgder en höger Prædikastool , aller beprydder med silke, sa skapadher, at 
Prædicaren monde [o:vænde] sitt anleethe i östersödher, och togh lijkvæhl meer til södher æhn i öster; 
vidh Sanctæ Katharinæ graff uthan till voro rum o) för mang liuus badhe stor och lijten, ok stodho 
Sanctæ Catharinæ been i grafvenne i samma kistonne, som the hafde længe leegat. Jemväl var och systrarna 
Chor och Svalan p) til kyrkiodörena slagin och fester vedh liusapipomq) ganska tætt, sammaledes Brödrarna 
umgånge, i bidzlomen r) voro jernpipor upsatta fran norra trappona och alt omkringh til den södra. Ther- 
effter var och giordh een stoor Chrona af træ huiithmeenat, och allaledes skapat som Systrarna Gronor och 
the Cronan innan grindenna uppa norra sijdona i undra hualfveno besatt uppe i hualfvet tva glafvors) fra 
jordenne, så skipat, att hon kunde niderdragas letteliga medh ith lijtet snöre och sielf drogh hon sig upp 
igen. I the cronone voro lxiii lampor satte prydeliga med blæck skællort) badhe i nidhra cirklenom 
och så i kors bogana, och voro af them lampom fem måladhe rödha; fira sattes i nidia cirklenom i 
korsvijso huart moth andra, och the fempte öfterst i crononne, sammaledes som the fem rödha droppana 
pfega sittia i Systrana kronor. Ithem tvert af Cronone i samma .hualfvet hsengdes ith kors stoit, alt rödt 
uppa badhe sijdhor, medh een huijtan cirkel mitt i korset, allaledes som Praestbröderna u) ser skipat, föiuthan 
thet att uthi huart hörnet i korseno var trint som een cirkel. I högsta cirklenom uppa badhe sijdor var 
målat tu kleerk belæterv), Christi och Sanctæ Birgittæ, vændandes sin anleete huart moth andro. I nedersta 
cirklen uppa badhe sijdhor voro malade tva chora, annor medh systrom och annor med brödhrom, huait 
tværs moth andra, uplyftandes sin anlethe till belæten, som voro i högsta cirkelenom. Cirklaua, som voro 
i tvertrædh, voro bemaladhe uppa badhe sijdhor: i then eena var Circulus Evangelistarum med tungomen, 
i then andra var Leghbrödernax) kors; i thesso korseno voro lampor xxxvi och femhundrade; uppa södra 
höga Brödra Steentrappan stodho nagra stoola, togh ofvan trappona, och framman för stolenom var uppsatt 
ith fagert tæpite, under huilko stodo Discantores uthvalde, huilke som væl kunne in nova mensura, och 
syntes the af ingom, huarken af almogenom eller klerkomen. All thesse ting, som nu upræknat æliio, 
voro tilæmpuade förr æhn högtijdhen börjades och skipades huart i sin stadh. 
Ther effter, tå Gudi tæktes, ok förelagde dagar och timme kommen var, tha kom værduger Fadher 
Erchepiscopeny) hijt till Wadstena uppa Sancti Pædhars affton ad vincula, som var Anno Domini 
MCCCCLXXXIX och medh honom högsta och fôrnæmsta kyrkiona Prælata, som var Doctor Bavai*) Arche- 
dieknen i Upsala och Doctor Jaeoba), huilkens siæla Gudh nadhe, och Hester Matthias b) och herra Herman 
Kodankyrkia, hans CantzelerG, med flerom klærkom och tiænarom, huilka Modher Abbatissa Syster Anna 
Pawals dotterd), som ta var Abbatissa, och her Clementz Petrie) Confessor generalis, huilkens siæla Gudh 
everdeligen nådhe, the latho hederliga ooh kærliga anamma i them stadhom och herberge, som Moder 
Abbatissa hade them latit reeda, och hade Erchiepiscopen LX. hæsta med' sigh. Ithem uppa samma tijdh 
kom och verduger Fadher Biscop Henrik af Linköpingh, huilkens sjæhl Gudh nådhe, och honom fölgde 
hijt fræmbsta Prælater af sine Domkirkio; han lagh i sinom gardh. och Modher Abbatissa skipade honom 
n) Hic lacuna unius verbi in manuseripto exstat, 
oj — — — — — — — — 
p) ”Porticus usque ad portam ecclesiæ.” Hoc enim tempore 
verbum ”svale” notabat porticum domum ambientem (et 
saepissime circa superiorem contignationem), idem ac voca 
bulum ”umgånge” paulo infra usurpatum. Ambitus fratrum 
commemoratur annis 1478 et 1489 in Diario Yadstenensi. 
q) Ornatus tubulis candelarum. 
r) Forsan idem ac ”bislag”, German, ”byslag”, protegium, quod 
introitus ædium ab imbre defendit. Vide Ihre , vel Molbech, 
Dansk Glossarium. 
s) Glafven, Gallice ”glaive”, est lancea. 
t) Laminae vel bracteae metallicae. 
u) Fratres ordinis Dominici, etiam fratres praedicatores appellati. 
v) Imagines clericorum i. e. imagines sanctorum. 
x) Fratres laici vel fratres ab extra, quorum Diarium mona 
sterii pluribus locis mentionem facit. 
y) Scilicet Jacobus Ulfonis. 
z) Ragvaldus Ingemundi, decretorum doctor, qui Conrado Rogge, 
an. 1479 electo episcopo Strengenensi, in archidiaconatu 
Upsaliensi successerat (Celse, Bullarium, pag. 205, n 11), 
cui debemus versionem Latinam legis Magni Erici regis, 
editam a Messenio an. 1614 (vide Scblyter, Magnus Erikssons 
Landslag , præfat. pag. LYI et sequ.). Inter regni consiliarios 
an. 1496 numeratur (Handl. rör. Skandin. Hist. XYHI, pag. 
39 et XXH, pag. 24). 
a) Jacobus Gislonis, canonicus Upsaliensis, doctor sacras Theo 
logi® et professor, qui anno 1490 incendio periit in paroecia 
.Löfstad, provinciæ Roslagiæ, (cfr. Diar. Yadstenense in an. 
1489 et Peringsköld, Monumenta Dllerakerensia, pag. 238). 
In Universitate Lipsiensi inscriptus est an. 1471, d. Georgii 
”Jacobus Gislonis de Swecia”, qui ibidem anno 1477 pro 
motus est magister. 
b) Cfr. quæ diximus supra pag. 131, not. q. 
C) Canonicus Upsaliensis, mortuus an. 1511, d. 24 Julii; vide 
Peringsköld, Monum. Ulleraker. pag. 230. 
d) Consecrata soror an. 1436, d. 5 Aug., abbatissa 1486, d. 14 
Dec., resignat 1496, d. 14 Maji et moritur 1500, d. 9 
Octobr. (v. Diarium Yadstenense in his annis). 
e) Frater an. 1462, d. 23 Novembr., confessor d. 4 Octobr. 
1488, resignat d. 18 Aug. 1499 et obiit d. 19 Nov. 1500 
(Diar. Vadst.).