VIII. c HR ONIC ON EPISCOPORUM A ROSIEN SIUM.
121
Ipsum manuscriptum indagare frustra conati sumus. Apographon Stiernmanni verbotenus huic
editioni conspirans, servatur in Archivo Regni. Aliud exscriptum ex initio XVIIl:i seculi
quod olim Stiernmanni erat exstat in Bibliotheca Upsaliensi, collect. Ceis. n. 13 in octavo.
Copiosis annotationibus cum Stiernman opus suum illustraverit, nonnullas solum nostras emen
dationes et illustrationes hic addidimus.
I. David
En Engeländare kom först inn i Swerige i Olof Skott Konungs sista regements aln , aln
1026 den 25 Junii honom fölgde Eskil samma tid. Denne senare satte St. bigfiid til Bi
skop öfvver Södermanland och bodde i den efter honom nämnde orten Eskilstuna. Men den
förra förordnade han plantera Christen tro i Westmanneland, Bergslagen och Dalarne, se
dan han någon tid i Snäwings härad, nu kalladt Muncktorp, bodt hade uppå Davidsö nu
kalladt Dåwön, samt St. Davids stad nu kalladt Sansta, bodt hade, der predikat Christen
tro så wäl som öfwer den hela landsändan, och der i Muncktorp opbygdt kyrkia och plan
terat ett stort kloster, för hwilket han bief en Abbot: bief han förordnad til den första Bi
skop i Westerns, der han lade grunden til Domkyrkian der sammastädes och henne en del
i sin tid oppbygde, den efterkommandeme sedan i monga åhr uppåbygdt och fulkomnat,
som hon nu är. Denne Sanctus David blef mycket gammal och åldrig, dödde mätt af lef-
vande åhr 1082 den 30 Decembris hwilke bägge dagar äro honom til åminnelse i de
Swenske Calendarierne insatte. Han begrofs i sin kyrkia Munktorp.
H. Amund
Har länge vandrat omkring här i Swerige förr än han kom til at hlifwa Biskop i
Westerns. War en högfärdig man och derföre af inga lidin. Han lät hära för sig, hwart
han tog wägen ett gyllende Kors. Fick och ändalykten derefter för sin högfärd, i det när
han reste hem til Wästerås ifrån Strengnäs, der han varit och besökt Biskoppen der sam
mastädes, kastades hans farkost omkull på Logen af stormwäder. Af denne Biskop och de
som med honom voro druncknade wid en liten öö eller holma innemot Westeras stad, som
efter denne Biskopens namn kallades och ännu kallas Amund giund.
IH. Henric
War född i Danmarck. Blef igenom Biskoppens i Lund tilskyndan och förmående
af Påfwen Paschali den andra confirmerad a ). Han war dem Swenskom arg och falsk, men
dem Danskom huld och beforderlig; fölgde Konung Måns Nilson i krig. Blef slagen med
flera i Footwisk i Skåne den heliga pingesdag åhr 1135 b ).
IV. Petrus
Han warder kallad af Påfwen Alexander den 3:dje hans och det Apostoliska sätets
Skattmästare, efter han bodde i det Biskopstiftet i Swerige, der jern, koppar, messing,
silfwer tilwerkades, på det han skulle framskaffa til Påfwens skattkammar St. Pers skatt-
penning så kallad c ).
V. Richard d )
War först Kyrkioherde och DomProbst i Westerås långan tid, blef sedan för Guds-
tienstens befrämjande sänd af K. Carl den 7:de och de förnämste hans undersåtare til samma
a) Paschalis H:dus erat Papa annis 1099—1118.
b) Pugna apud Fotevig commissa est an. 1134 d. 4 Junii (se
cunda feria Pentecostes), vide Anonymi Koskild. Chronicon
826 1157 in SS. rer. Danic. I. p. 382. Inter occisos epi
scopos ibi (et in Chronica Sialandiæ, 1. c. H. p. 612) enu
meratur Henricus de Suecia, qui autem in Necrologio Lun-
densi, 1. c III. P- 448 vocatur Henricus Sictunensis. Cum
Necrologium tum Koskild. Chronicon maximam merentur
fidem, ut in eodem XILo seculo scripta (Usinger, Die Däni
schen Annalen und Chroniken, Hannover 1861 p. 9 et 16), sed
Tom. ///.
quomodo et Arosiensis et Sictunensis fuerit episcopus, certo
explanare non possumus.
c) Hoc æque difficile est affirmare ac refutare. In diplomatis
quidem Petrus nusquam nominatur, fierique potest, ut scrip
tor bullam quandam Alexandri IV transtulerit ad Alex. III.,
sicut postea fecerit Messenius (vide Celse, Bullarium p. 78),
sed observatum volumus, episcopum Arosiensem jam an.
1164 inter suffraganeos sedis Upsaliensis a papa Alexandro
TTT enumerari (Dipl. Suec. I. p- 71).
d) De quo cfr. Keuterdahl, Svenska Kyrk. Hist. H. 1. p. 157.
II. 31.

Nutzerhinweis

Sehr geehrte Benutzer,

aufgrund der aktuellen Entwicklungen in der Webtechnologie, die im Goobi viewer verwendet wird, unterstützt die Software den von Ihnen verwendeten Browser nicht mehr.

Bitte benutzen Sie einen der folgenden Browser, um diese Seite korrekt darstellen zu können.

Vielen Dank für Ihr Verständnis.