V. CHRONICON RHYTHMICUM EPISCOPORUM LINCOPENSIUM.
105
Omside tog han sik pelegrima staaf,
Och döde wid then helga graft,
Widh iiij mindre än xijc aar r )
Sidan Jhesus Gutz son fodder war.
Johannes, quintus Lincopensis.
Beskop Johannes mande ther nest komma
Som war then femte mäd mycken fromma,
Wid XII hundreda oc ellofwa aar s )
Fran Gutz byrd, som schrefuit staar.
Wid then tijd ther Erick
Dödhe, nu är ji hemerik t ).
Honorius tredie war tha pafue,
Och beskopen do u ) och gaf gode gafue
Til beskopsstolen oc Linkopungz kirckia
Gud gifve them lön som henne styrckia
Karolus, sextus Lincopensis.
Sidan wart beskop Karl then siethe
Then mycken orät halp at rätha
Store Gutz tienest sticktade han,
Och war en megtog örligz man.
Ty vart han af sanne sagha
Med hertog Karl tagen af dagha v ),
Mäd andra Swenska beskopar flere,
Then Christne throo willo förmere,
Af Rytza ther sik monde sammankasta
I Rekalom*), Gud then stunden lasta.
Benedictus, septimus Lincopensis.
Then siunde beskop war her Bencgther
Försedder af Gudi oc ther til tenckther.
I hans tid kom sancti Dominici
Ordhen, och sedan sancti Francisci.
Han stiktade sancti Nicolai prouenta
Och canika geld meth ewige renta.
r) Colonem et Canutum Erici regem eodem anno scilicet 1195,
obiisse tradunt annales in SS. rer. Suec. I. 1. pagg. 24, 48,
62, et 84, sed Strinnholm præfert annum 1196 (vide eius
argumenta in Svenska Folkets Hist. IV not. 537). Colonem
superstitem fuisse Canuto patet ex Diplom. Suec. I. pag. 140.
s) His verbis forsan voluit dicere scriptor se vidisse diploma
anni 1211, in quo comparuit nomen episcopi. Ex fontibus
solummodo apparet, Johannem inter Colonem et Carolum fu
isse episcopum. Cfr Dipl. Suec. I. pag. 296.
t) R.: thå konung Erich Dödde, som Gudh glädies i himmel-
rijk.
u) Obiit igitur 1216, eodem anno, quo Ericus Canuti rex, quo
etiam Honorius IH electus est papa.
v) Carolus, frater Birgeri Jarl (vide Rääf, Beskrifn. öfver Ydre
härad, 3. pag. 377) interfectus est anno 1220, vi idus Au
gusti, ut narrant vetusti annales (SS. rer. Suec. I. 1. pagg. 49,
62 et 85).
x) Botala in SS. rer. Suec. I. 1. p. 85. * Regiuncula in ora Esto
nia maritima in qua parochia Rotaliensis— pristinum
nomen retinet.* SS. rer. Livon. (Riga, 1853) I. p. 182.
y) Lege: Fredericus H.
z) R. et U.: lagom.
a) Hic labitur scriptor, nam Benedictum anno 1237 d. 4 Januar.
Tom. III.
Sidhan war han biskoper widher 12 aar,
Tha gik thet hanom som flerom gaar.
Han huilas i Linköpung ther han doo,
Gud gifve hans siäl ewärdelik roo.
Gregorius Nionde war paue then stund,
Keisser Henrich then Siettey) sammaliind.
Laurentius, octavus Lincopensis.
Efter her Bengt vart biskop walder
Biskop Laurentz i lagligom z ) alder,
Han war then 8:de i Linköpung war
Wid XIIC.H och XXX. aar »)
Sidan Gutz Son lät sik föda.
Byarwms closther ladis tha öda,
Och flötis tädan och till Skoog b )
I Upsala stickt ther the nu boo.
Ierlerom erckebiscop wigde han
The giorde skiäl både huar für en man.
I hans tid tha sticktades bade
I Scheninge och Kalmarne af hans rade
BrÖdra conuenth som en staa.
Konung Erichz bryllop stod och thaa
Then tredie, ther ey längher war
Afther hans död blef Waldemar
Krönter til konung i Linköpungz kyrcka,
Össgöta månde ther fast til styrckia.
Biscopen sticktade ena c ) prouenta
I Linköpungz kirckia mäd sina rænta
Gud och sanet Laurentz till ära,
Them han hafde synnerliga kära.
Sidan doo d ) han som alla pläga
I Linkiöpung keiste han sina lega.
Henricus, nonus Lincopensis.
Then nionde biscop ho thet will wetlia
Biscop Henrich monde han hetha,
obiisse, in eo consentiunt vetusta chronica in SS. rer. Suec.
1.1. p. 49 et 85 (unum recentius p. 63 legit 1236). Neque ta
men Benzelii conjecturae (Mon. p. 245), Benedictum resig
nasse munus jam a. 1232 quinque annis ante obitum, assen-
tiri possumus, quia Benedictus adhuc a. 1233 munere fun
gitur (vide Diplom. Suec. I. p. 276). Praeterea apparet, ver
ba * Sidhan war han biskoper widher 12 aar* referenda esse
non ad an. electionis 1220, sed ad an. quo instituit prouen-
tam S. Nie. Difficilius est explicare, quomodo Laurent, po
tuerit assistere consecrationi Jarleri d. 7 Oct. 1236 (vide SS.
rer. Suec. L 1. pagg. 49 et 85), si Bened. vixerit in an.
1237.
b) Annum migrationis omittunt annales et diplomata. Messe
nius (Sc. Hl. XV p. 35), qua ex fonte ignoramus, affert a.
1236.
c) R. et U. : twenne.
d) A. 1258 (SS. rer. Suec. I. 1. p. 63), quod confirmatur eo,
quod Henricus episcopatum tenuit jam d. 23 Dec. 1258 (Dipl.
Suec. I. p. 391). Benzelius diplomate quodam ductus scrip
sit in Mon. p. 246, Laur. vixisse ad a. 1270, sed annus huius
diplomatis est incertus (Dipl. Suec. I. p. 715) et unus sub
scriptorum, Magnus legifer, obiit jam a. 1263 (SS. rer. Suec.
I. 1. p. 50).
II. 27.

Nutzerhinweis

Sehr geehrte Benutzer,

aufgrund der aktuellen Entwicklungen in der Webtechnologie, die im Goobi viewer verwendet wird, unterstützt die Software den von Ihnen verwendeten Browser nicht mehr.

Bitte benutzen Sie einen der folgenden Browser, um diese Seite korrekt darstellen zu können.

Vielen Dank für Ihr Verständnis.