i
144
XVII. 2. EX CHRONICO DANICO KRISTIERNI PETRI.
och gaff dennom stuor renthe ath holle dennom aif, ath the skulle bede for hir.de till euigh tiidk, hun
gafif en gul kalck till huer dom kircke i Danmarkis riige, hun glemde dennom icke som wor i Norge och
Suerige, hun gaff och stuore clenodie och andre dyrebar kleder, kaaber, messebagell och andre kostlige
gaffue tili alle closter och merckelig kircker her i riged, hun gaff och mange- merckeligh gafiuer tili woi
Frue Kircke i Kallunborgh, serdelis ij faner aff sölff, i nuilcke der ligger ij Svenske baneie wdi, som de
Danske woude fra de Suenske i standende striid, der de grebe kongh Albrit til fange paa Falenn a ) som lan B t
wor her at scriffue. Saa offthe hun fick nogen suor hierte sorrigh, da offrede hun en hierte aff guld til samme
wor frue kircke, der er nu mange aff dennom der tili stede.
470 b) Dronningh Margrete foer siden om riged och hyllede almueu till sigh, hun wor der ganske lingi,
för hun kund faa Stockholms slot och stad och andre sloth i riged. Der hun hagde skicked alltingh eptber
sin. wilge, da lagde hun den menninge almue suar skath och thynge paa offuer dieris orlige skath i saa
made, ath huer mand skulle giffue huert aar N iiij alb[os]G tor huer det nöd, hand hagde i hans gaard, som
rumpen hagde. Den skath kallede [de] sidenn Kumpe skath. Der hun wilde igienlösse Gulland fra de
Prydske, da lagde hun en ny skath paa offuer Suerige, ath huer bunde skulle giffue ij marek d) pendinge i
Stockholms mynt, den skath kallede de Stue skath, der med wilde hun endeligh löse Gulland igien. Siden
gaff hun de Prydske x tusind nobele igien for the xx tusinde), som de hagde förre panthet Gulland fore,
de wor well glade de kunde fange thi x tusinnd igienn, thi hindis fader kongh Valdemar och hun selff hagde
forderffuid landen, saa the finge saa got som inthet rennthe der aff. Hun lagde siden en anden skat paa
offuer all Suerigh, ath huer mand skulle giffue en Stockholms f) marek aff huert röghuss, den skath kallede
de sidenn Kögskath. —
496 Der ständer och i Suenske krönick, ath kongh Erick wille helder antuorte kongh Christiern Vissborgb
sloth en kongh Karll, alliguell ath hand och de Suenske böde hannom tillforne wtallige guld och pendinge.
De mene, ath hand hagde obenbare had och affuind till de Suenske g), och det lod hand alltid bekiende
aff all sin magt, thi den tiid hand wor wddreffuen aff Danmarck oc hagde mist Norgis riige till med, da
gaff hand sigh till Gulland, ath hand kunde der daglige plaffue de Suenske och röffue och thage, hvad de
hagde. Hand holt der mange sööröffuere och skaleke, som togh i söen alt thet de kunde fange som feuensken
hörde till. De for och offte ind for Stockholms stad bode till land och wand och giorde dem i staden
stuore skade. De foer och anderstedis ind paa landet der omkringh, röffuede och togh, huad de kunde fange.
En gang tog de VII suare skiib, som hagde hiem i Stockholm och wor ladde med kaabber och iern, sölff
och graauerk och andre kaastelig waare, som siden wor worde for wtallige pendinge. Saa mange som
kongh Erick och hans [folck] kunde offuerkomme aff the Suenske, them lod hand grummeligh affliffue och
somme lod hand kaste for borde, somme lod hand henge och stegle, somme lod hand myrde och drebe,
/
somme lod hand käste i fange torn och suelte och pine der till döde. — — — —
Christiern den tredie och hundrede leonge.
501 h) Strax der effther hyllde de Suenske hannom i) paa More stenn till dieris herre och konge och
kroned hannom siden i Opsall med stuor heder och ære. De suore hannom hulskab och mandskab paa deris tro
och ære, men de huile det icke lenge, mere end de waare want 'ath giöre. Da screff de almindeligh tusind
fire hundrede halff tredsinds tiffue och paa det siuende. Samme tiid holt konngh Christiern torney och
dysteren der i mannge dage och rende dem all aff deris heste aldelis forgeffuisk) som komme paa banen
bode Suensk, Danske och Tydske. Det sagde migh doctor Anders Christinssönn aff wor Frue closter wdi
Hellsingiör, som hagde det hört och spurt wdi sandhet aff dem i Suerige, som saa der paa, ath hand
det giorde.
Kongh Christiernn wor offuermade sterck i sine hender och arme, ath hand togh offte en karll i sin
fuld harnisk (som mand nu kaller en körritz) och löffte hannom op fra iordenn med sine ene haand op
offuer sin huode öch sette hannom sacteligh ned paa iordfien igien. Hand togh offte sin haand fuld aff
hassle nödder och knötte saa haanden saa hart tili höbe, ath kernene flöd wd mellom hans fingre. Hand
bröd mange stuore stage och glaffuende i tw paa andre, naar hand wor i orloff och kriigh, och sammeledis
naar hand rende mod andre, ath alle motte der fore grue. Hand giorde mange andre mandommeligh gier-
ninger, som plat forglemde ere, for de bleff icke bescriffuen men hand leffde. Saa glemmis der mere end
nu for reth forsömmelsse, som mand motte fuld well scriffue och mercke. —
a) Campus circa urbem Falköping extendens, quæ ex eo nomen accepit. b) Sequentia excerpta sunt ex iis, quæ
auctor se ex Suerigis latine krönick (i. e. Chronico Erici Olai supra in Tomo secundo inserto) sumsisse dicit. Aliquas res tamen
ipse aliunde, ut ex seboliis nostris apparet, depromsisse videtur. c) Ericus Olai pag. 120 solum: certa summa pecuniae,
d) Ericus 1. c. : XII oras denariorum; quod solum unam et dimidiam marcham efficit. e) Cfr. Ericum 1. c. et supra pag. 129
not. b. et c. f) Ericus omittit: Stockholmsk. g) Supra dicta apud Ericum Olai pag. 157 reperiuntur. Sequentia
autem desunt. h) Scriptor proxime supra, quomodo thesaurus Karoli regis deprehenderetur, exposuit (in quo Ericum Olai
pag. 164, 165 sequitur). Ordo temporis igitur minus stricte servatus est. i) Sc. Kristiernum. k) Gratis. Forsan hic
significatur, Kristiernum arma et equos superatorum adversariorum sibi non ascivisse.

Nutzerhinweis

Sehr geehrte Benutzer,

aufgrund der aktuellen Entwicklungen in der Webtechnologie, die im Goobi viewer verwendet wird, unterstützt die Software den von Ihnen verwendeten Browser nicht mehr.

Bitte benutzen Sie einen der folgenden Browser, um diese Seite korrekt darstellen zu können.

Vielen Dank für Ihr Verständnis.