Full text: Scriptores Rerum Svecicarum Medii Aevi (Tomus 3)

86 
15u6. 
1507. 
1512. 
1513. 
XIII. E COLLECTIONIBUS ERASMI LUDOMCI EXCERPTA. 
beleffuet, att hvar god man må komme til sit gods igen, ee huar the heist liggie och ee hues medhielpere 
the warit hade i thenne feigde, at på them intet förarges skulde, alle fonger skulle och bhffue Öse 
på både sijder. Ther opå bleff her Nils Gedde skicket til Calmarna slott. 
Samme âhr hade her Suante vtskicket sine Örlugsskep i sjön til at försuare de Suenske kopmendz- 
skep för fienderne. . . 
Samme åhr finge the Suenske in Lyckio huss och lään, Måndagen eflter huite Sondag»). 
Samme âhr wäre 9 kong Hanses örlugsskep wed Åland, affbrände ther slottet i grund Ti.dagen 
nest effter S. Jacobs dag t) och förde her Sten Tureson medh sig medh alle the agodeler the ther finge. 
Eodem anno etc. dominus Gustauus Erici domini Stenonis Sture junioris, regni Suetiæ gubernatoris, 
dapifer factus esto). _ . , 
Samme åhr gåffue Sueriges rikes rådh Hollenderne förloff att segle hut till Suarige, her [o: huar 
the frije och säckre hampner haffua sculdev). Så sattes och 6o årsdag emellen Suerige och Kysselaud 
och rågången förlängdes i v år. 
(E Collectaneis Hogenskildii Bjelke) w). 
1518. Samme år vm Bartollomei bleff her Göstaf Erichson, her Lars Siggeson, Jören Siggeson, Oluff Ky- 
ning, Benet Nielson och her Hemming Gadd aff vnge her Stenn Sture försckickade till gamble ko 
nung Christiernn, der hann låg medh sine skiep i skärenn vt wedh Dalerne, honom til gisler och saker- 
heet, att han frij och felig måtte komme till vnnge her Stenn till Åresta i Österhaninge socken. 
Men’ så snart dhe kome wdi hans schep, bleffue the emoth all gislerett, breff och segell tagne till 
fånnger och sedenn medh konungen förde till Danmarch, och strax der efther, dhå vnge her Stenn 
satt till bordz vdi en lendsmans gårdh i Sottholms häredt, och lensmannen heett Oloff Håkonnsonn 
i Calsuich 0, kom gamble konung Christiernns breff, huilkett breff vnge her Stenn lass öffuerliud, 
och stodh dher wdi, ofredh i hundrade tusenndhe kneffuel nampn y)- 
Samme år begynnte Capittelett falle till fögo och begäradhe her Stenns försuarelse breff. 
1520. Sedenn hann 0 nu Stocholm infått hadke, sende hann dochtor Heming Gadd till Finland, att hann 
denn landsände vnder E. Christiernn dagtinge schulle och sennde medh honom desse sine tiennare, 
Koloff Matzsoa, att han bleff Ståthållare på Wiborg och Nyslott, Jöns Matzson på Tafuestehuss, 
Tyle Gisfe på Basborg och Jonncher Tomas på Åbo slott. 
(Ex Codice D. 1.) 
Margareta regina trium regnorum post constitutam cum Holsatis pacem, cum ad Daniam navigaret, 
contracta ex marino foetore nausea, antequam ex navi egrederetur, occubuit anno 1412 a). 
Anno 1461 obiit nobilis vir dominus Johannes Karlson miles, filius Caroli Cristiersons et sepul- 
tus in conuentu fratrum minorum Holmis apud patrem suum eodem dieb). 
Anno 1468 ex Noraberg sereff kfonung] K[arl] til capitelet i Vpsale, at honom för moug åhr 
skal vare sagt, att vdi huarie Domkyrckie i Suerige skulle finnes gamble påffwebreff och statut så 
lydendes, att hoo sig setter moth retter Sueriges konung, han är i ban af samme gerning, och ingen 
haffver macht honom ther före afflöse, utan påffven sielff, at om sådane breff funnes ther, at the 
them medh sig haffue wille till thet möte som dhå holles skulle G. 
1471. Her Stens scriffuelse til Sueriges riges rådh, at han sent j afftons hade bekomit theris breff 
scriffuit i Söndagx, innehollendes, thet k[onung] C[hristiern] hade seden her Sten foor theden latid 
s) Die 2 Martii, De irruptione in Blekingiam fere nihil sciinus (Cfr. Allen 1. e. I. pag. 668, not 32). t) Diem 
Erasmus postea addidit. Suspicamur legendum: Tisdagen före S. Jacobi dag; i, e. d, 20 Julii. Cfr. Grönblad, Källor t. Fin 
lands Medeltids Hist. pag. 326 seqn. et Handl. rör. Skand. Hist, XX. pag. 137 et 177—179. u) Falsum, quia Gustavus 
tunc sedecim annorum puer erkt. Excerptum tamen servavimus, ut fons hujus dicti cognitus sit. Suspicamur Erasmum vidisse 
annotationem, Gustavum annum vicesimum secundum agentem in aula Stenonis officium quoddam suscepisse ("cfr. P. Swart, Gust. Ls 
krönika pag. 3), et cum supra eum an. 1490 natum fuisse annotavit, hoc anno 1512 ascripsit v) Verisimile videtur, collatis 
literis apud Grönblad 1. c. pag. 595. w) Codex D. 19. in anno 1516 subsistit, ut supra pag. 79 in præfatione diximus, quare 
exscriptum Hogenskildii hinc adhibendum est x) Kalfsvik adhuc vocatur praedium prope ecclesiam Oster Hanninge. y) Ultimmn 
vocabulum ab Hogenskildio Bjelke est ascriptum. De ipsa proditione cfr. supra pag. 32. z) Scilicet Kristiernus secundus. a) Cfr. 
supra pag. 24. ubi causa mortis "pestilencia" vocabatur. b) Hsec forte e perdita parte Diarii Minorum sumta sunt. 
Karolus pater sepultus est die 4 Octobris 1440 (v. supra pag. 25); et Johannem ante d. 8 Decembris 1461 decessisse ostendunt 
liter® hæredum hujus diei (orig. membran, in Archivo regni). Anna Bylow in Chronico Genealogico infra edendo dicit: ’'Her 
Johan Karllson war en resog vngh man widh xx ahr gammal, han var oförsedher och drunknade wiidh Bruuckaberg.” c) Idem 
jam die 7 Decembris anno 1464 Karolus capitulo scripsit (vide Hadorph : Chronicon Rhythmicum II. pag. 235). Statutum eccle 
siae Suecan» contra eos, qui adversus regem seditionem incitarent, jam anno 1279 prodiit (vide Diplomatarium Suecanum I. 
pag. 566) et postea ab Nicolao Ragvaldi Archiepiscopo reiteratum est, (Celse: Statuta Svnodalia, ed. Beuterdahl, pag. 131).
	        

Note to user

Dear user,

In response to current developments in the web technology used by the Goobi viewer, the software no longer supports your browser.

Please use one of the following browsers to display this page correctly.

Thank you.