XIII. E COLLECTIONIBUS ERASMI LUDOVICI EXCERPTA.
85
manum porrexit circa cemeterium ecclesiæ Holmensis, cum regina duceretur per Matthiam episcopum
Strengenensem et Stenonem Christiernson. Conclusio facta de traditione arcis facta est in ecclesia
in choro S. Nicolai die Ascensionis domini, que fuit 5 Maji e); in illo tractatu non fuit archiepiscopus.
10 Maji venit ad scopulos Sueciæ rex Johannes cum 40 nauibus vel circiter et plura dampna fecit;
die Jouis 12 Maji venit [ad] Vadmalsiô et tunc per dues incense sunt Malmarnaf), 15 Maji nempe
dominica retrocessit rex ad Konungxhaffn et hoc circa noctem g )
Dominica nempe 5 Junii facta est concordia inter Stenonem et Archiepiscopum h).
12 Junii venit Archiepiscopus ad Holmiam.
1503. 5 Martii combusta fuit arx lignea Lyckiåå per dominum Stenonem Sture et feudum fuit assignatum
Nicolao Claesson, quia dicebatur sibi deberi antiquo iure emptionis i).
Die Solis 12 Martii obsessa est civitas Calmariensis per dominum Stenonem et electum Gadd.
20 Martii combuste sunt 3 naues Nicolai Roossons circa Borckholm per Stenonem.
9 Maii obtenta est ciuitas Calmar k).
14 Decembris obiit dominus Steno Jeneeopie, presente Electo Lincopensi. et transformabatur qui
dam Laurentius Birgersson nomine etc. !)•
1504. Circa circumcisionis domini fuit conuentus Ypsalie, vt fieret eonuocatio per regnum pro principe
eligendo.
Dominica post Henricim) fuit dominus Swanto Sture, regni Suetiæ Marscalcus, concorditer electus
et prestitum ei est homagium, die Martis proxima n accepit arcem Holmensem.
Die Sigfridio) consecrata est ecclesia Gripzholm per archiepiscopum Jaeobum et sequenti die sepul-
tus est ibi dominus Steno Sture etc.
17 Nouembris celebrate sunt nuptiæ Swantonis et Mettæ p) Holmiæ, archiepiscopo ei (!) benedicente.
(Vdi brôllopzbreffuen kallar her Suante her Nils Gedde sin suâger).
Circa id temporis, quando obsessa fuit Calmarnia et ante, fuit quidem rusticus Ebbe Kop nomine,
qui iuit in Smålandiis cum 80 viris et interfecit prefectos regis Johannis, et propter eum ante obsi
dionem non sunt ausi regii exire Calmar.
Anno 1504 feria tertia infra octauas assumptionis domini q screff her Benet Ryniog domino He-
mingo Gadd electo Lincopensis (!) och Rigsens Råd til ifrå Malmö, att han sampt hans medgiffne
wäre til samtal medh K. Hans och Rigsens Råd i Danmark, och efter Rigsens Rådhs i Suerige be-
falning eskede på the 2 slot Calmarne och Borckholm, finge dock ther på inge behagelige suar, wåre
förthenskuld rede at drage heem igen vtan fred och vpslag förtröstende sig på her Suantes bref, som
the finge hart wed landemercket, dhå the drogo in i Danmark, at hampnen för Calmarna slott war
så igen senct, at tbet icke stod til att vndsettie, etc. Vnder tess the så reede wäre, finge the wisse
tijdender om Calmarna slot, och [o: at] kongen hade thet vndsatt både folck och fettalie, och kom
Johan Yrne och flere, the ther på leget hade och siuke wore, tit til Köpenhampn them till orde.
Dherföre och för monge andre merkelige orsaker skuld, dhå ginge the på sådane dagtingan 1
medh K. H[ans], att Calmarna slott skulle antvardas her Nils Gedde i slotzloffuen til K. H[ans]
och Sweriges Rikes Råds hond, och ther med skulle han aname af Sueriges Rikes Råd staden och
1 länet och them hålle til Sueriges Rikes Rådhs hond allene, til tess [the] o Rigers råd komme til
hope i förscrefne Calmarna på S. Johans dag eller wed then tijd åt året til at åtskillie then tue-
drect i minne eller rett, och hvar thet komme til feigde igen, dhå skulle staden och landet kome i
Sueriges Rikes Rådhs hender igen quitt och fritt, och slottet i kongens bender igen, Borchholm
bliffue ståndendes, som thet nu är, til förscrefne herremöte, och Gotland skal och komme i en retgång.
Ther opå haffue the beleuet på både sijder en feelig dag ifrå S. Botolphi dag nestkommendes och til
förscrefne berremöte förlupet är, och hvar man i sit behold kommen är; lyster the Suenske än thå
örlige. så är thet än thå i theris mact och haffue samme welkor som the haffue nu. Så bleff och
e) De expugnatione et redditione cfr. Diarium Minorum supra Tom. I. pag 76, 77 • ^mpkr^uecanüm ^unWta-
men die 6 Maji scriptum est (impressum in: Danska Geheime Arkivets Aarsberetn. IA . pag. 305). f) I.e. jubu
g) Animadvertendum est. Kristiernum jam die 14 Maji in Djurhamn, quod ab Holmia major, spatro, quam Ko “^“^ sta ^
literas subscribere (v. Frvxell, Handlingar rör. Sveriges Hist. IV. pag. 10). h) Cfr. supra pag. 38, not 1. .) ^““on
in Blekingiam nullibi memoratam invenimus, nisi in literis Hemmingi Gadd (Danska re . * arsjere n . •>.. )■ * (Stvffe
in Uteris ad Johannem regem die 10 Augusti an 1501 scriptis Lvkkå ejusque feudum tamquam justum p.gnu postulat g tte
1. c. IV. pag. 274). k) Urbem (non arcem) Calmante anno 1503 a Suecis captam esse certum est, cum m “tu Hafm-
ensi anno 1504 ut in manibus Succorum exsistens memorat, TL ** pj er Birgmsoi! nominaTur in Chronico
s , ä SLÄ £ » - »> «. « wa ÿ&x-z
Olaus Petri habet diem Bias«, d. 3 Februarii. o) D. 15 Februarii. Die precedente corpus Stenoms Htohmjjote
tur (v. Olauin Petri). p) Domina Mætta Ivaredotter erat vidua militis Norvegici, ani i -
q) Die 21 Maji. r) Hæc placitatio, die 18 Maji facta, legitur apud Hadorph 1. c. pag. 390 .
Tom. I1L
I. 22.

Nutzerhinweis

Sehr geehrte Benutzer,

aufgrund der aktuellen Entwicklungen in der Webtechnologie, die im Goobi viewer verwendet wird, unterstützt die Software den von Ihnen verwendeten Browser nicht mehr.

Bitte benutzen Sie einen der folgenden Browser, um diese Seite korrekt darstellen zu können.

Vielen Dank für Ihr Verständnis.