XIII. E COLLECTIONIBUS ERASMI LUDOVICI EXCERPTA. 
inter illum et Diarium hic et illic obveniunt, b) Chrouicon Olai Petri, c) Chronologia Vetusta an. 
1288-1473 (supra Tom. I, pag. 92-99 impressa), d) Chronicon Khytmicum et Chromcon Enci Olai 
(supra Tom. I et II impressa) paucis tantum locis adhibita sunt. 
Codex D. 1, etiam In papyro manu Erasmi scriptus et tegumento scorteo præditus, fert titulum: 
Rasmus Ludvigssons Samlingar till en Svensk Krönika. Hic certa folia cuique regi (a Herodoto (!) 
rege) initio assignata sunt, donec ad Gustavum primum venerit, cum singuli anni suum locum habent. 
In anno 1565 subsistit, sed continuatio sicut plurima folia in rege Erico XI\ , manifeste evulsa est. 
Institutio compilationis haud raro temporum seriem aliquid pervertit. Etiam hic Diarium Minorum præ- 
cipuus fons est; dum tamen in D. 19 res Diarii sæpe Suetice verterit, hic illas, servata lingua Latina, 
descripsit. Qua ex re, sicut ex illo quod D. 19 aliquanto plures annotationes, quam D. 1 cont.net, 
fortasse quispiam statim concludere vult, codicem D. 1 esse priorem et Erasmum in codice D. 19 
conficiendo, illius contenta Suetice vertisse et aliunde plura addidisse. Huic tamen opinioni repugnare 
videtur quod, in Codice D. 1 nonnullas res (infra edendas) inveniuntur, quæ in D. 19 desiderantur. 
Verisimilius quoque videtur collectionem, quæ secundum annos (ut. D. 19) prius quam quæ secundum 
reges (ut D. 1) res disponit, institutam esse. Quam quidem rem tamen hic pro certo affirmare 
nequimus, neque illa magni momenti esse nobis videtur, cum quæ quisque Codex nova præbet, 
diversa sunt. 
(E codice D. 19). 
1362. Samme åhr stadfeste konung Håkon i Norige som och screff sig för Sweriges förste then gård i 
Wastena, som hans her fader konung Magnus i Swerige hade giffuit och ärnet till Wårfru clöstera). 
1381. Bleff en Riddersman Carl Nilsson slagen ihiel mitt för högaltaret i Gråmuncke Clöster i Stockholm 
aff her Boo Jonsson dråttsäten b). 
1405. Konung Albrectz Missiue til hermesteren i Prytzen och hans hele orden, att then rettigheet han 
haffuer hafft och än hatfuer til Gotland och Wisby, then vplater han sin käre frende konung Erick 
och hans erffuinger och the try rijker Swerige, Danmark och Norige, Datum loco et tempore vt supra c). 
1408. Drottning Margareta och konung Erich lote för her aff Riket all breff och instrument på Halland och 
Schåne etc. Teslikes alle the breff, som giorde wåre i Räffzter til Cronones schade, som nu är för 
ögen och alle bebindninger, som Sueriges Rike haffuer giordt medh annor land och riked). 
1419. Eodem anno combusta est ciuitas Holmensis et tunc libri memoriales combusti sunt e). 
1448. Samme åhr ottonde dagen effter Wårfrudag visitationis giorde konung Christiern fred medh konung 
Karl i Swerige, så att emellem honom och konung Karl en feelig dag och fred obrotzligen holles 
skulle in til pingxdaga nestkommendes öffuer ett åhr, och om någre hans tienere, vndersåter, med- 
hielpare eller andre giorde konung Karls land, folck, vndersåter etc. innen förscrefne pingxdage öfuer 
ett åhr någet öffuer thenne fredstond, dhå beplichter han seg then schade wele vprätte och igen 
giffue och rätte öffuer them som then schaden giordt haffue, såsom wederböör, datum Köpenhaffn die 
et anno vt supra 0. 
1450. Screff konung Karl til menige man i Södermanneland och giorde sin entskylding om thet ryctet honom 
oretteligen war på förd, nembligen, att ingen bonde motte haffue mere än 3 flesk, ingen bonde måtte 
giffte sin dotter medh mindre fogten skulle fåå ther mutor före, ingen bondedotter motte bäre huffuud 
sölff eller annet sölff, att bönder oeh theris hustruer iche motte bäre sådane cläder, som the kunde 
tyge sig, item att ingen bonde måtte haffue skorsten vdi sin gård, med mindre han skulle göre ther 
synnerlig skatt vttaff. 
a) Rem nullo alio loco invenimus memoratam. Donatio Magni reperitur in testamento an. 1346 scripto (Diplomat. Suecan. 
V, pag. 574). b) Ultima verba ascripsit Hogenskildius Bjelke, forsan diplomate quodam nisus (cfr. Styffe, Bidrag till Skand. 
Hist. I, pag. 181). In codice D. 25 Bibliothecæ Holmiensis, qui nobis exscriptum excerptorum Olai Petri esse videtur, post 
verba: "i Stockholm” additur ”och ther begraffuen och segyes ath han wart huggen i så små stycken, som ther nu liggia många 
små stenar för högra altarith vydh södra hörnith på altarith för hvar saker skul veth man icke” c) Sc. ”Flensborg S. 
Catharine dagh” ut legitur in literis superioribus, quæ sunt impressæ apud Jahn: Danmarks Hist. pag. 530. d) Quod ex 
eo affirmari videtur, monumenta in Archivo Danico adhuc asservari, exempli gratia literas de reductione Margarete (impressæ 
apud Styffe 1. c. II). Jam anno 1434 Senatus et Communitas Sueciæ queruntur, privilegia et literas regni foras deportari (vide: 
Hadorph, Bihang t. Rim-Krönikan pag. 79). Et Johannes Braskius episcopus Lincopensis scribit an. 1523 ad Gostavum Erici 
gubernatorem regni, se eandem accusationem contra Margaretam et Ericum in antiquis regni registris legisse (Gustaf I:s Regi 
stratur I. pag. 291). e) Cfr. supra pag. 24. Quod legitur supra Tom. I, 1, pag. 91 schedis Erasmi ortum debet (cfr. quæ 
diximus supra pag. 22 in fine præfationis). f) Si excerptum germanum est, legi debet: anno 1449. Nam an. 1448, d. 9 
Julii Kristiernus nondum erat rex Daniæ, sed eodem tempore an. 1449 Hafniæ fuisse videtur (d. 14 Julii nondum Hafniam 
reliquerat, vide Diplomat. Kristierni I:i, pag. 8); neque talis conatus regem Karolum dolo eludendi. dum expeditio Gotlandica 
compararetur, ab ingenio KriBtierni abhorret.