LAURENTII PETRI
160
then forste wed Oresten Anno i 46 p. Item annan wed Bruncheberg Anno 1471. att Herr
Steen Sture wijsserligen thet tänckte, att gamble Konung Christierns effterkommande thet Wil
le hämpnas inpä the Swenska, hvilket the Danske nog söckte både med hemlige och uppen-
bahrlige Stämplingar och Pracktiker, ther igenom the förförde then Simple Allmogen. Hvar-
före hafver Herr Steen Sture ther uthinnan sä wall som utj alt annat Christeligit och rättråde-
ligit betänckt alle Saker. Förty man kan det utaf naturlig skick ratiocinera, att then ther tager
sin störste och hätske Fiende till Höfwitsman och Herre, han tager ther utaf ewigt fördärf,
och lijkawist hade Swenske öfvergängit (hvar Herr Sten Sture elliest icke hade med råd och
dådh sådanne falske Förrädares och Biskopars förehafvande afwändt och förtagit) som thet hän
de med Paddorne, när the eligerade Storken till Herre och Ölwerhet, hvilken när dhe honom
fangit hafva, them fördärfvade och i grund förödde. Men skall nu then fromme Regente
och Herre ett sådant efftertahl tilläggias för hans trohet och stora wällgiärningar som han
Sweriges Rijke bewijsat halver. Item för thet att han icke wille tillstädia, att Swenske
icke skulle iördärfwade blifva under the Danskas Tyrannij; då förnimme wij wäll, att M.
Olafs Broder, Botwed, Olof Hindrichson och theras anhangs meening hafver warit, att willia
utj lijka måtto elfter andre Christelige Potentaters Sweriges Flerrar och Konungar theras
nästa arg och hinderlistighet icke förlåta. Doch elfter det wij äre loflige frambledne Herr
Steen Stures rätta arfwingar och förwantej ståår icke oss sådant til lijdandes, utan welom här
medför allom, hwariom och enom, ehvad Stånd eller Condition the wara kunna, Högloflige
Herr Steen Stures gode och obråtzlige rychte lörswara och fördådiga.
Thesse Lögnachtige Articklar är nu på det aldra korteligaste uthdragne, men hwar
man skulle hans otillbörlige Skrifwelser både för språket och sielfwa Crönikan grundeligen
förfahra och öfverwäga, då linnes der minste Parten med någon sanhet eller uprichtighet
skrifwit wara, utan alt hafver halft en hinderlistig grund med sig &c. Och hade samma
M. Otuf (om han än hade, warit Sweriges störste Fiende) aldrig mehr kunnat giort Swerige
till håån, spat och lörsmaacio«, i, an nu med t j ienna s j n krönika skrifwande tillbracht haf
ver. Hvilket Biskop Lars will förfächta, och _ ?rd hek saken f5rwara> ljjka wist
som all saken ther uthinnan förklarat. Men på det sanningen mätte uur T „ . in f ram „^ n(T oc j 1
then skamliga lögnen tillbaka blifwa, wele Wij låta stå Biskop Lars och hela hans antmng
öppet att sökia och swara här uthinnan theras fördeel till att förfächta thesse föreskrefne
Articklar 3 Hwilket om dhe sig understa, då wele wij publicerat hafva, them wara then
Christeliga Religions, sitt rätta Fädernetzlandz och theras rätta Öfwerhetz Förrädare.
&c. & c. *).
*) Suum cuique decus posteritas rependet. Tac.
Quæ Regem gloriossissimnm, patriæ amore ferventis-
simum, offenderant loca, vix animadvertissent secjuio-
ris ætatis liomines, nisi ista superessent scripta eristica.
Alii aliter judicarunt. Quare coronidis loco, ex litteris
Joh. Hadorphii ad Com. Illustr. Magnum Gabr. De La
Gar die, Regni Sveciæ Cancellarium, datis Upsaliæ d. i3
Mart. 1669, quando hocce Olai Petri Chronicon publi
ci juris tacere meditaretur Reg. Collegium Antiqua
tum, tunc temporis instauratum, sequentia apponimus:
^’Efter Eders Höggreüige Excellences nådigste vilja
öfversänder jag Olai Petri Chronicon in 8:vo ... ett
säkert och godt exemplar: allenast måste något plat
ntheslutas af præfationen, eller som jag håller bättre
vara, in melius förändras, elter Olaus Petri uthi nå
gra saker synes inga subsidia hatt, såsom först pag. 4
thef Author lägger: för Christendomen var här groft
och oförståndigt folck, som föga achtade goda seder
&c. thetta måtte ntheslutas. 2. End. pag. ther han
säger the som tyranniske vore och giorde allom öfver-
wåld och orätt, kallade the jettar, Hesar, Troll och
annat sådant, här måtte vocabula Jettar, Resar, uthe-
slutas, och det andra stå, ty af alle historiis är klart
no^ at Jettar fordom tijd varit. 3. Pag. 6, 7, 16, de
origine Gothorum et Sveonum ex Germanis måtte för
ändras och lämpas ad communem Scriptorum omnium
testimonia de origine Gothorum ex Schytia, sammale
des an Gothi Svecia egressi måste ad Jornandis,
Procopii, Bremensis aliorumque expliceras, och visas
at the ex Scaniia vel Scandinavia, äre uthgångne ; ty
uthi thessa stycken synes klart nog, at Olaus Petri
inge Authores haft, men i the öfrige particularibus myc
ket felix både til stylum och sine judicia .” .... Cfr.
Hallman , 1. c. p. 7 g.
Quid de hisce correctionibus et castigationibus di
cendum sit, norunt Historias periti. Quorsum vero
amor patrias viros magnos, immo viros doctos, sub
inde abripiat, ex scriptis hisce eristicis, in loco illu
stri positis, alii quoque discant.

Nutzerhinweis

Sehr geehrte Benutzer,

aufgrund der aktuellen Entwicklungen in der Webtechnologie, die im Goobi viewer verwendet wird, unterstützt die Software den von Ihnen verwendeten Browser nicht mehr.

Bitte benutzen Sie einen der folgenden Browser, um diese Seite korrekt darstellen zu können.

Vielen Dank für Ihr Verständnis.