LAURENTII PETRI
i£> 4
sådant otillbörligit eftertahl. Oss forundrer och icke lijtet, at the religiosi altidt tage sig sâ-
dane dierfhet före , att the wele regere och reformere Herrer och Furster, medan the dock
wete af Christi ord och befallning, at skrifwet står: Reges gentium dominabuntur, Vos nutem
non sic ; hwarföre är tillbörligit, at man hafwer ett noga upseende med sådane then's prac-
tiquer, och tillstäder icke mehre skrifwes um Christelige Herrer och Furster, än som ährli-
git och bewijsligit är, Så är förthenskuld wår ändelige wilje och begären, att i wele utspane och
ransake, så mycket som möjeliget ware kan, um naget af the forme gamble Register och handlin
ger eller ock then fördolde Cronike, hwilken um Oss och wårt Regimente skal skrifwen ware,
kunne finnes hos then her Peder Erici , eller annerstädes ther i Stockholm, och Oss thet se
dan tillhande förskicke. Till thet ytterste, är war günstige wilje, käre Söner, att J intet
krigsfolk wele utöfwer till Finland late förskicke, förr än wi ytterligare urn then landsen-
dens lägenheter kunne blifwe förstandiget, Ty efter Skäregården nu allestädes är tillfrussin,
är icke wäl mögeligit , utan stor farlighet och umkostan samma wart krigsfolk läte öfwer-
skicke, Oss förhoppes, ock, näst Guds hjelp, at uti Finland skal icke ware så store farlig
heter förhanden, som eljest rychtet går, efter wåre Befallnings Män udi then Landsenden
Oss icke mehre therum gifwe tilkänne, dock se wi gjärne, thet i wele beflijte eder, att i
kunne förfare, huru therom i sanning är; Wi hafwe ock latet wäre Befallnings Män udi
forme landsende Finland um alle the artikler tillskrifve, som udi eders skrifwelse till oss för-
meles. Eder Gud Alsmechtigste altid befallendes. Dat. opå Wärt Slott Gripsholm, 25
Decembris Anno 54.
Item kunne Wi och af forme Olujs Cronike mercke och förstå, käre Söner, at han till
Oss platt intet godt behag någon tijdt haft hafwer, efter thet han Oss och Wår Släckt och
härkomst all oähre och wanheder, när han tilfället thertill bekommer, tillägger och utan all
skjähl och bewis tillfoger. Han skrifver, att then Christelig Herre gamle Herr Sten Sture
skal ware tm rvigsox»» therföre utaf then menige Man här i Rijket utliwald och
korat, at han Allmogen, som då fÖrhanuei, «kall h a f W a skänkt en lest Ôhl, hwilket icke
honom allenast, utan jemwel hele Sweriges inbyggere till en „„„„ och wan j iet ] er är, Och
är nog bewijsligit, at fornemnde Herr Sten Sture fast en ährligere Man warit har WWj än at
han skulle med sådane lättfärdige stycker umgå och således stå efter att komme till Rege
mentet; Therutöfwer är ock allom nog witterligit, att icke allenast Bönder på then tijdt
hafwe warit församblet, utan och månge ährlige Riddere, Riddersmäns Män och andre utaf
Adelen, hwilcke ingelunde hafwe warit så förbistrede, grofwe och oförståndige, att the lör
en läst Öhl skuld, skole hafwe uthwahlt och samtyckt någen til Rigsens löreståndere, then
eljest icke mycket thertil tjenlig hafwer warit. Till thet sidste tillägger han ock menige
Sweriges Jnbyggare, nesten utöfwer hele Croniken, then wahnheder och oähre, att the skole
som oftest hafwe sjelfwe warit orsaken thertill, alt the Danske och andre Rigsens fiender
äro blefne förorsakedt, at före krig och Örlig här in på Rigit. Thessligeste lofwer och be-
prijser han the förrådere, som hafwe hullit medt the Danske, och rätte orsaken warit, att
fienderne en sådan dråpelig skade här i Riget gjordt hafwe; Thet är ock bewisligit, att Her
Erich Trolle, then han högt nog beprijser, ingelunde hafwer till någet werldsligit Regimente
warit tjenlig, utan heller till att ware en Prestman, Och um han än hade blifwet till Rig
sens föreståndere utwald, så hade han dock förrådt Swerige och låtit Regimentet komme the
Danske i hender, såsom Hans Son Biskop Gostaf hade i sinnet at göre; Så kan man nu här-
utaf och hele M. Olufs handel nog mercke och förstå, att efter han icke kunde främje oeh
fullkomne sitt onde upsåt emot Oss, som war med det förräderi &c. sa winlade han sig
dock, att komme både Oss och wår herkumst igenom sin skrifvelse på någet oärligit rychte»
som skedt är medt gamle Herr Steen och andre wäre Skyldmän; Finnes ock mycket annedt
udi samme Cronike, när man tijdt hade henne med flijt öfwerläse, som är emot Hans egne
traftatus,'hwilcke han sjelf gjorde och samtyckte, then tijdt han begynte predike och refor
mere Evangelii Lärdom här i Rijket.
Item käre Sönner, Wi hafwe ock satt Oss före, att drage neder i Westergöthland udi
thenne winter, så kan man för åkeföret skull thet icke länge härefter fördröge, Oss synes
ock icke nyttigt eller rådeligit wara, att wi alle tillsammans niderdrage och late thenne
Landsenden sâ ledig, utan heller att någen blilwer här qwar och hafwer upseende medt
wäre Undersåtere, at intet obestånd uti wår frånwarelse händer, är förthenskuld wår Gün
stige

Nutzerhinweis

Sehr geehrte Benutzer,

aufgrund der aktuellen Entwicklungen in der Webtechnologie, die im Goobi viewer verwendet wird, unterstützt die Software den von Ihnen verwendeten Browser nicht mehr.

Bitte benutzen Sie einen der folgenden Browser, um diese Seite korrekt darstellen zu können.

Vielen Dank für Ihr Verständnis.