SVENSKA CHRONICA.
*49
her Pâfven i Rom sâ grofveligha försedt och förverkat haffuer, och vid lian så talade, ropade
någre af the Svenske som i kretsen stode honom tvert emot säijandes: at thet var af henom
och hans Konung skenneliga them öfverlugit, och at Gudh väll viste at the till thenna dö-
dhen intet brutit hade, hvilken och thetta tyranniska öfveryoldet uti sin tid henipna skulle,
Theslikes förmanthe the och alla Svenska, at the vid theras skadha see och sig icke ytterli
gare genom the Danskas falska dagtingan och breef så skenneligha förrådha låtha, Uthan slikt
förädeligit tyrannij hempna och thet alrig förgäta. Ther med vordo ta g) afhuggne, först Bi
skop Mats af Stregnes, hvilken sig för Kon. Christiern alramest utlagt hade, ther näst Bi
skopen i Skara Vincentius, sädhan Herr Erich Abrams son , Herr Erich Johansson , Erich Knuts•
son, Erich Rynning, Herr Erich Niels son., Eskil Erichs son , Joachim Bragdeh), Mans Green sampt
med the andre af adelen och frälsit, ther näst Börgmestar ocli Råd i Stockholm , sampt med
monge the ypperste af menighetene, och skedde thetta på Torsdag som var ottonde dagen nast
efter Helgonemesso i). Om Fi’edagen näst fölliande vart och så een hoop afhuggne, och blefve
iu the döde kroppar alle liggiandes ther quarre på torget alt in till Lögerdagen, och tå Var
iemmer och ömko pasee, huru så mong ährlig och oskyldig Svensk mans lijfc lag ther blodugt
i träcken för hund och ram k), och af theras blod sampt med regnvatnet som tå myckit fallit
var, strömmade i alla rännsteenar och gatur nider af torget. Om Lögerdagen vart ther up-
tendt en eeld uthan för Staden på Södre malm, tijt slepades tå alle the döde kropparna, och
vordo ther upbrende. Herr Steens lijk, som nu meer ähn it halft åhr i iordenne legat hade,
vardt upgrafvet, och theslikest brändt sampt med it spät hans barn, likasom ock Biskop Gö-
taff något litet tilförene hade upgrefva låtit en benemd Herr Mårten Jånsson, Herr Steens
Secreterare, ther af man väll förnimma kan, at livad Kon. Christiern uthi så motto giorde,
icke hade varit samma Biskop GöstafF emot, såsom hoos någre een mening ähr. Sådhana han
del med thesse döde kroppar ähr ock theslikest teckn nog till Kon. Christierns outsleckelige
haat till the Svenske, med liyilkit han så alstinges öfverupfylter var, at ther på var ingen’
ande, ty honom var icke nog at han tog them ifrå lijf och gods (ty theras gods kendes han
ock strax vid) uthan han gaat icke heller undt them iordena till at liggia uthi, läts lick veil
såsom han thetta ingalunda hade velat göre, hvar han af Påfvens lag icke hade ther till va
rit trängd, hvilkens grund vara skall, at bandsmän endcligha moste bränd varda, likavist «om
the ther till hade varit tå lagliga vundne och dömde när theras fiende Kon. Christiern och
hans Danske så dömde, eller likavist som Herr Steen skulle med rette therföre lysas i band
at han, som var Riksens fulmyndige Herre med Riksens Råd och menige landsens samtyckte
lagligha straffade sin och Riksens vitterligha förrädare och förderfvare Biskop Göstaf, doch
hvar the endeligha skulle halva varit reknadhe för bandsmän, hvi skedde thet icke förre, hvij
lät han sig af them hylla och cliröna? Ty ähr ock i u icke litet under at man eij blygdes
vid sådhant föregifva.
Nu Öfver thesse förtalde, som Kon. Christiern uthi förste rycken lät afhugga, vorde och
så sädhan altid och så got som dagligit iu någre at the Svenske afhugne, men & på them som
hengdes var intet taal, ty thet var offta icke annars ähn at galgan var iu öfverfull var Tch
nu ther til kommit at man icke eens motte spÖria efter hvad den eller den hade giordt u
tan thetta var tâ aiment Konungens Rät: Han skall hengia , therföre fors och ofta så hastigt
ther med at någre vorde Iiengde med stoilor och sporar såsom the komme inridandes i staden
af hästen strax i galgen, sâ at en slik grym, tyrannisk och omenniskelig handell hade alrig
nogorstädes ! hele verdenne spordt vordet, älm sider under någon Christen Furste.
Thesförinnan Kon. Christiern nu så regerade i Stockholm, hade han sit bud ock öfver
till Fmdland och lät ther göra sammaledes, ty ther lät han afhugga Herr Åke jSrgersson l),
Tonne Erichs son , Niels Eskils son, Hening Gadd och mange flere, både af frelset och eiltest*
Fru
g) Cod. 4: 12.
fi) Cod, 7 : Braass. Cod. 8 : Brae.
i) Adfuit Noster huic Ianienæ, iiecemque vix eva
sit, ut ipse retulit in gravi illa Epistola ad Ericum
Regem, quam edidit Hallman p. i37.
Tom. IL
I) Cod 1 : rampn, 4: raum, 7: ramtii: K .
corvi. Cfr. Jhre,m voce Rafn. Vid. Chron. Rytlun Mai
p. 179. J >’
l) Cod. 1, 7, 8 : Torenson. 4 : Jöns
on.
II. 38.

Nutzerhinweis

Sehr geehrte Benutzer,

aufgrund der aktuellen Entwicklungen in der Webtechnologie, die im Goobi viewer verwendet wird, unterstützt die Software den von Ihnen verwendeten Browser nicht mehr.

Bitte benutzen Sie einen der folgenden Browser, um diese Seite korrekt darstellen zu können.

Vielen Dank für Ihr Verständnis.