SVENSKA CÜÏUÔNICA.
1 45
rådslogho huru the måtte göra fiendomen motstånd, theslikes församlade sig och ofta bön-
derne för samma saak skull, men efter ingen viss Höfvidsman var för handene, och at ingerf
ville heller tagha sig sådhant uppå, vore alle the Svenskes andslag förgefves. Utln medell
tidh kom Kon. Christierns folck dragandes till Strägnääs, och begynte tâ en part af the Sven
ske Herrar gifva sig till handels med Otte Krumpe, så at thet vart sat i dag, så lenge the
sig emillan rådslagit och beslutat hade, hvad heller the ville göra frid med Konungen, eller
feigda, och komme så tilhopa uthi Upsala, ther vorde tå the Svenske, som thertilstädes vore,
så föreenthe, at the ville gå Kon. Christiern tillhanda, doch skedde thet under ganska stoor
och monge velkor och förplichtelser, som tå af Otte Krumpe och the andre.Befallningsmän-
nerne på Konungens vägna them bebrefvat och tilsagd vorde d ), men Hei-r Steens efterlef-'
verska Fru Cherstin sarnpt med them som med henne höllo, och tå vore i Stockholm, ville
hvarken besökia thet möthét eller samtyckia hvad the andre ther giort hade, ther med ock tå
saken så blef hengiandes in till öpne vatnet, så lenge Konung Christiern kom siélf in för Stock
holm; thessförinnan efter Konungens folck var myckit,"så at the icke för fetalie skull kunde
hoHa sig tilhopa på en stadh, vorde the syndrade, så at en stoor part förskickade3 till Ve-
Steråås, en part till Strägnaäs, men störste parten blef liggiandes i Upsala.
Så ändoch måste parten af Ridderskapet och Adelen öfver hela Riket hade gådt Kon;
Christiern tilhanda under the velkor som them på Konungens vägne tilsagde vore uthi Up
sala dagtingan, och sädhan genom hans bref och segell stadfeste, likvell vore ähnnu nogre
tså väll annorstädes i Riket, som i Stockholm, the sig till samma dagtingan hvarken gifvit hado
eller gifva ville, therföre vore the ock offta tilverka med Kon. Christierns folck och giorde them
afbreck, såsom skedde icke långt ifrå Vesteråås vid Balung t), ther Erich Persson med en
hoop bönder slog till Kon. Christierns folck, som hade legat i samma Vesteråås, och nu vore
på toget till Upsala, och giorde them ther Stoor skada f).
Men med then upreesning skedde emot hele hopen af Kon. Christierns folck, som
tå låg i Upsala, vart något synnerligit, ty ther vore församlade både bönder och bergsmän,
theslikes och utaf Stockholm till ett ganska stort taal folck g), livilke ther männelige sloge till
fienderne som «than för staden stode uthi theras slagorden, och giorde them med thet för
sta vånda nogh, så at icke allenast utaf knechterna och thet meuighe krigsfolcket monge vorde
slagne, uthan ock en part af theris öfverste Capiténere, såsom Junkar Simon, hvilken någon
tid tilförene med it synnerligit taall folck ifrå Danmark igenom Småland och Östergötland h)
Upkommen var till then andra stora hopen; Item Divert van Målen vart ther ock slagin, och
sädhan nogre andre i), men efter bönderne hade ingen rätsinnig höfvidsman, som them skicka
och tilsammans holla kunde, förskingrade the sig, en part af them gåfvo sig in i staden efter
byte, och en hoop tilbaka. Ther med komme tå fienderne sig före igen, kringhverfde så een
Stoor hoop bönder, hvilke mäst altsammans antingen slagne, eller i elfvene fordrenchte vorde.
En part af them gåfve sig in uthi en tegeladu ther the vorde upbrände, och varder sa mit
at Biskop Göstaf som tå var med the Danske, skulle hafva varit the Svenske öfvermåtton
bädsk, så at han ingen af them som slagne vore hafver velat låta komma i kyrekogården, ty
hafver ock uthi then mannen most varit een synnerlig vaanart. som bådhe naturlig och Gud-
domlig lag så altinges förgätit hade, at honom hvarken hans egen landsart, eller närvarandes
iemmer och ömkelighet hafver kunnat beveka. Thenne slachtningen skedde på Longefredag k),
Sädhan vart ock så väll af någrom handlat med bönderne om upreesning emot Kon. Christierns
folck l), men thet kom till ingen ende ; doch sloge the uthi Stockholm någre resor uthi lan-
d) factio Üpsalensîs data est D. 6 Martii. Hanc
et Litteras Christierni conüijiiatorias datas D. 3i Martii
vide apud Hadorph 1. c. p. 437 ,
e) Cod. 4: Balling, Clr. 01. Petr. p, 343,
/) Cod. 7 : therföre voro the och offta till varcka
med K. Christierns folck, som hade legat tilsammans i
Vester as vidli Balungb, tär Erich Pärsson, medli en hoop
bönder, çlogh till K. Christiern? folck, och strax nu
Tom, II,
det,
dfogo pä togett till Üpsala, oelx giorde them tär stor
skada.
g) Cod. 3 desunt : theslikes ... ; fblck.
h) Cod. 5: Vestergötland.
i) Cod. 4 desunt : Item ; , ; ; lrogre andre;
i) D. 6 April.
I) Cod. 4; Sedan var och väl någre all bönderne
som uprcsfe sig moot Kpn. Sic.
». 57*

Nutzerhinweis

Sehr geehrte Benutzer,

aufgrund der aktuellen Entwicklungen in der Webtechnologie, die im Goobi viewer verwendet wird, unterstützt die Software den von Ihnen verwendeten Browser nicht mehr.

Bitte benutzen Sie einen der folgenden Browser, um diese Seite korrekt darstellen zu können.

Vielen Dank für Ihr Verständnis.