LAURENTII TETRI. 
i44 
honom , sâ at han ock giorde Konungenom, som nu var stad uthi stoor trång och brist på 
fetalie, een ståtelig undsetning med oxar och annat hvad han till krigsfolckit behöfde, som 
elliest most hafva svält ihääl. När tå Kon. Christiern såg huruledes han blef betrodder hoos 
Herr Steen och the Svenska, begynthe han fa modh igen, förhoppandes vid thetta settet 
frernie éin villie, begärade och tå ganska myckit och vänligha, ia förrädeliga och bedrageliga, 
at Herr Steen skulle gifva sig i taall med honom, hvilket och väll hade skedt, hvar någre af 
hans Råd, och synnerligö the af Stockholm hade icke ståndit ther sa hårdt emot, ty vart 
ock tå afslaget. Men när Konungen thet förnam;, läts han sielf villia komma i staden till 
Herr Steen, hvar han motte la för sig tilbörlig gislan och säkerhet, sådhana Konungens ll- 
iundigha snack vart likvell hos the Svenske betrodt, ty vorde och strax sex af the myndiga 
ste afferdigade, som Gislare för Konungen vara skulle, neml. G Sst af Erichsson, som sädhan af 
Gudhs försyn vart en vellig och regerande Konung i Sverige, ther till Lars Siggesson, Jurtn 
Siggesson, Oluf Rijning, Bengd Nielsson och Hening Gadd, men sa snart thesse kompne vore 
till skippen, vordo the alle emot gislarerät, bref och sägel v) tagne till fångar, och sadan 
med Konungenom bortförde till Danmark, och brast tå ut, hvad Kon. Christiern hade for up- 
sät med Herr Steen, livar han hade sielf farit ut till honom, som han begärade och, Herr 
Steen var endeles till sinnes. 
Aret efter Christi börd i 5 ig vardt genom Kon. Christierns stempling och tilskyndan 
förverfvat lioos Påfven i Rom, at Herr Steen och hela Sveriges Rike kom i band, såsom thå 
var sed, och hets thet skee fö.p Riskops Göstafs skull, som Herr Steen hade fangat, och Stä 
ket niderbryta lät, men sådhant partijsk och Påfveskt band var inthet achtat i Sverige. Sam 
ma åhr något för Michelsmessa #), kom Herr Steens skip tilverka med en hoop af Kon, Chpi 
stierns skip på redden lör Rävell, och vorde ther the Svenske Kon. Christierns lolck öfver— 
mechtige, och fingo bort tu ai men tlie anc i re un dkomme. Något ther efter för 
skickade Kon. Christiern en hop folck in pa Öland, 1111- först in landet, sädhan linge 
the ock Borckholmen, och när the thet slottet bemannat hade, drogo tn 0 C! a i ma r, ther 
beskute the muren, och gåfve sig sädhan till storms meer alm en gång, doch kunde the ther 
intet skaffa, uthan finge ther stoor hugg, therföre drogo the af igen uth i sundet, men Ko 
nungen hade thessförinnan utgiordt 600 y) till häst, som skulle komma fotlolkena til hielp 
för Calmar, the vorde alle al Herr Steens folck niderlagde, så at ganska låå undkomme, Herr 
Åke Bragde z ) blef ther fångin. 
Åhr 1020 vid Tiugunde dags tid, sende Kon. Christiern ut it valligt taall krigsfolck 
både till häst och foot in åt Sverige, ther Otte Krumpe var Höfvitsman före, tå Herr Steen 
fick thenne tidenden, giorde han sig rede med myckit folck, och drog ut emot the Danske, 
och möttes badhe härarna i Vestergötland vid Boosund fl) d. 19 Januari;, men efter Herr 
Steen, som var een frimodig och fulsinnes man, hade sig tå meere framme för fienderne 
ähn han bort hade, vart han ther skuttin i benet och strax fördt af markene, ther öfver hans 
hele häär vart förskreckt och förskingrat, therföre streckte och tå the Danske up åth genom 
Vestergötland b), så lenge the komme till Tiveden, ther vore tå åther the Svenske försam 
lade för them, vidh en brotta som the ther fält hade, och giorde the ther på the Danske 
een stoor skada när the stormade till brottan, hvilket skedde på Kindermesse afton t), doch 
vorde the Svenske, som mäst vore bönder, af fienderne, som på thet sidsta kring om brot 
tan ledsagade blefve, ther ifrå slagne. Sädhan drog tå Kon. Christierns folck uthan alt mot 
stånd up åt landet, till thes the komme till Vesterââs, ther the något skifthe töfvade, men 
när Herr Steen var kommen hardt in emot Stockholm, blef han ther död på vägen, Kin- 
dermesse dag. 
Sädhan Herr Steen död var, kommo väl the Svenske Herrar några resor tilhopa, och 
râd- 
v) Cod. 3 desunt: bref och segel. 
.t) D. 29 Sept. Cod. 3 desuni : något lör Michels 
messa. 
y) 01. Petri p. 34 1 : 700 . 
2) Cod. 7 : Brass, Cod. 8 : Brae. 
a) Cod. 4 : Bogesund, nunc Ulricehamn. 
b ) Cod. 1 addit: uthan alt moots Land. 
c) D. 1. Febr.