»
LAURENTII
PETRI
i42
Steen Christiernsson på Nyköping sades ock vara i råd med Biskop Göstaf, gaf Herr Steen
Sture sig hemligha tijt sädhan mötet slitit var, kom oförvarandes ther för slottet, fick thet
strax in, ther medh blef tå Herr Steen Christiernsson fångin och förskickat till Stockholm,
och drögdes thet så lenge sädhan med hans fengelse, at han ther uthi blef död, doch hets
han tilförene hafva b eken dt om Erchiebiskop Göstaf, sampt någre andre at the nâghon hem-1
lig stempling på Kon. Christierns vägna sig emillan hafva skulle; Herr Peder Tnresson miste
ock strax både slot och län, ty han var ther uthi ock mistenckt. Men tå Herr Steen såle
des hade fått Nyköpings slot in och fångat Herr Steen Christiernsson, hvilket skedde vid
Dyra Vårfru tid /), foor han strax till Vesteråås, och om Mormesso g ) lät han utropa j före
menige man Erichiebiskops Göstafs saak, gifvandes före, huruledes han både af Herr Steen
Christiernssons bekennelse och ellies viss kundskap fådt hade, at samme Biskop Göstaf med
någre andre hade i sinnet draga Kon. Cliristiern her ind i Riket. När Biskop Göstaf fick
thetta veta, begynte han låta utgå sin bref till en och annan, görandes ther uthinnan sin
ursäckt. Han säijes ock tå skola hafva varit benägen till förlikning medh Herr Steen, och
af någrom begärat at the ther på ville förarbeta, såsom ock väll skedde, ty monge både af
Biskoparna och andre gingo ther emillan, men thet var icke hans fulla alfvar, uthan giordet
för omslag skul, ellies hade Herr Steen intet sedt heller, än at thet motte hafva blifvit förlikt.
När tå Herr Steen klarliga formerckte af Erchiebiskopens handell och] andslag, at thet
ingalunda ville bättre varda, lät han gripa Herr Erich Trolle, Erchiebiskopens fader, och
sättian i fengilsc i Stockholm och icke longdt ther efter om hösten åhr i 5 lG lät han bestalla
Erchiebiskopen på Staket. Sädhan ock i bestalningen vart han ock så ofta af monge sine venner
förmandt at han skulle gifva sig till förlikning med Herr Steen, doch var alt förgefves, ty
han var en fast styf, hårdsinter och enträtten man, hade ock väll någre onde rådgifvare A),
som här till liulpe oen mow,«.. k an ock så väll vara, att han af Kon. Christiern i Dan-,
mark genom hud och bref naghon föi (röstning nau^, som jj an oc j ; me d styrekte
sine tiäuare och andre som tå med honom bestallade vore.
Samma hösten Stäket var bestallat, natten näst före 1) Martini, lät Kon, Christiern
uptaga en hålck om 120 laster för Herr Steen, som låg på redden för Tråmynne, ladd med
salt, kläde och harnesk, och efter thet skedde för skepparens Jons Matssons försummelse,'
eller till eventyrs slemplingar, gaf han sig strax sielfvilliandes till Kon, Christiern, then och
sädhan myckit af honom brukat vart emot Herr Steen. Thetta styket giorde Kon. Christiern
uthi en felig dag, och förspilte ther med then frid som man förmodde uprettat varda skulle
uthi thet mö the som förskrifvit var till Halmstad Kindermesse tid k) näst efter.
Ahr 1617 Midsommars tid begynte Erchiebiskopen begära vara till taals med Herr Steen,'
som tå icke var i lägret, men tå Herr Steen strax ther efter lijt kommen var, hade Erchie
biskopen fat it annat sinne så at lian nu intet ville tala med honom, ty han hade i medel
tid bekommit tiende om undsetning ifrå Kon, Christiern. ,• Sädhan vid Larsmesse tid /) näst
efter kom tå Joachim Trolle, [ Severin Mor by, och Karl Knutsson inför Stockholm med Kon.
Christierns folck väll till 4ooo, the steghe i land vid Vedela m ), achtandes sig till Stäket,
men Herr Steen kom ther till mangels med them, blef them öfvermechtig och dref them till
skips
f) D. i5 Ang.
g) D. 8 Sept.
hj Cod. 7: hade och medh några onda Rådbgif-
fnare. Cod. 3 : hade och väll andre ra dg if. Cod. 1 :
monge onde rådgif.
i) Cod. 4, 7, 8: efter. — D. Martini in 10 I. 11
Nov. incidit.
yfc) D. 2 Febr. 15 i /.
l) D, 10 Ang.
m) Codd. 1, 8: Vädla, Cod. 4: Vela. Cod. 7: Ved
ia, olim villa vet prædium juxta Stockholmiam ab orien
tali parte cui Ladugårdslandet nomen. Idem proelium
ita describit Chron. Rythm. Maj. p. 2 o5 :
Och lapde a& för Stockholms By
Med två Iacluer elle» tree,
Liten Lycke mondß them ther skeo;
Ladugården achtade de bränna och skinna,
Och stor prijs ther med vintiaj
Karl Knutson had them faste stS ,
Han ville thå hämmerst för them gå:
The låto sig åt Ladugården lijda
lag med mitt Folk månde moot them rijda, See.
Ceterum 'Dalin p. 883 aliique, proelium illud ad Duf-
venäs commissum fuisse scribunt, qui locus unius mil-
liaris spatio a metropoli abest in australi littore insulaj
Sickla. Utroque in loco diverso tempore pugnatum
Inisse verisimile est, pleraque enim, quas habemus, Chro
nica MSS. Regis Gustavi I. fortitudinem ejus laudant in
proeliis ad Vädla, Ditfvcnäs et Brännkyrka. Vädla au-
tem, arcem Stäke petentibus, aptior exscensionis locus
esse videtur.

Nutzerhinweis

Sehr geehrte Benutzer,

aufgrund der aktuellen Entwicklungen in der Webtechnologie, die im Goobi viewer verwendet wird, unterstützt die Software den von Ihnen verwendeten Browser nicht mehr.

Bitte benutzen Sie einen der folgenden Browser, um diese Seite korrekt darstellen zu können.

Vielen Dank für Ihr Verständnis.