SVENSKA CHRÔNICA.
ter nyâhrety efter Christi byre] i5i2, oeh bief ther begrafven i Domkyrckione x) och pâ
samma âhr giordes förlikning emillan Kon. Hans och Siöstäderna.
Steen Svantesson , then man kallade unge Herr Steen Sture, blef tagin till Sverigis För- g t ( u ®"
ståndare efter sin fader Herr Svante, ändoch thet gick något trögdt och longsamligha till, ty fl g T y 0 “‘
en stoor hop af Riksens Råd och Adelen vore mere benägne till Erich Trolle, som var en
moghen och förståndig man, ther Herr Steen var ähn nu fast unger, men efter Herr Steen hade
större tycke y) och var bättre betrodder hoos then menige man i landet, aim then andra,
som hets vara af then Danske arten 2 ), hade ock theslikest efter sin fader Herr Svante nie-
stadeles allj slotslofvan sig tillhanda, blef han efter long och mycken förhandling samdrech-
teligen i Stockholm af allom hyllat och annamat till Sverigis Höfvidsman vid Magdalenæ tid a)
samma âhr Herr Svante död var blefven, neml. iöi 2 . Och strax han till HölvidsmansdÖ-
met kommet var, giordes bud till Danmark till Kon. Hans at handla med honom om frid,
såsom ock väl sädhan thet samma någhra resor skedde, doch forgelves, ty så stoor trenchtan
hade han och lians son Kon. Christiern hijt till Riket, at the nu in gen frid holla ville, med
mindre the finge theris villie, och tvert emot hade the Svenske så stoor vederstygelse fat till
the Danske Konungar, at the myckit heller theras fiendskap, ähn theras liögmodiga och för-
trätsliga regementhe lijda ville, doch kom thet i dag nogre âhr Riken emillan, men Kon. Hans
lefde icke stordt meer ähn it halft âhr efter Herr Steen var kommen till regementhet i Sve
rige, ty han blef död först i Fastone b) åhr i5i5, och åhret efter vart Kon. Christiern clirön-
ther till Konung i Danmark,
Är i5i5, kom Erchiebiskop Göstaf heem till Sverigis ifrå Rom, och efter Herr Steen
achtede så undfå honom, som tå tychtes vara höfligit, synnferlig efter han och icke annat kun
de forsee sig till honom ähn gåt, såsom han icke heller annat af honom hade förskyllat, lät
han ganska ståteligha i Stockholm tillreda för honom, hvad tå syntes vara af nödene, men
Erchiebiskop Göstaf ville intet komma till Stockholm till Herr Steen, uthan lät sättia sig aff
skeppen in> till Biskopstuna c), och foor så öfver land till Upsala, ther af man väl strax kun
de merkia at han icke var väll tilfrids med Herr Steen. Till thenna ovillian uthan tvifvell
hafver varit största orsaken, at Herr Steen syntes hafva trängt hans fader Herr Erich Trolle
ifrå Höfvismansdömet, ändoch några mena at Kon. Christiern skulle hafva låtit handla med
honom uthi Lybek förre ähn han gaf sig her in i Riket, och således vändt hans sinne ifrå
Herr Steen, såsom och väll kan hade vara. Tå Herr Steen thetta såg vart han ock icke
myckit väll tillfrids med Erchiebiskopenom, ty fick han ock strax en misstanka om honom
at han intet gott skulle hafva i sinnet emot honom och Rijket, doch hölt han thet så någhon
tid tilgörendes vid sig. Om Distingen ther näst efter kom Herr Steen till Upsala, och var
ther med honom til taals, men lian fick tå ther fögo annat af honom ähn kufvot d) ord, ty
blef thet ock them emillan verre och icke bättre, serdeles och medhan Herr Steen blef un
dervist om någre hemlige handlingliar som Erchiebiskop Göstaf ofta hets hafva på Stäket
med någrom af Adelen, therföre bestempde han ock Sommaren näst efter, åhr i5i6, it al-
menneligit Herrcmöthe i Tälge, till hvilkit och Biskop Göstaf synnerligen vart kallat, på thet
han sin^radsed ther göra skulle, tilsäija Herr Steen huldskap och mandskap, och dela sina
godha råd med the andra om Riksens vårdande ärender, men samme möthe ville han sampt
med någre andre intet besökie, ty vart thet ähn så myckit klarare, at han intet godt e) hade
i sinnet. Ia han hölt thet nu icke sielfver så myckit lönligit, efter thet han begynte till at
befäste sig på Stäket, ock skicke sig aldeles såsom then sig ondt förmodde. Och efter Herr
Steen
a-) Cfr not. ad Clir. Rytlim. Maj. p. 2oS.
y) Cod. 3 : ryckte.
c) Cod. 4 : äthenna, Cod. 7 : rooteh och artene.
a ) D. 22 Julii.
b) Obiit D. 20 Febr. in oppido Jutiæ Aalborg.
c) Tuna, praedium equestre in Paroecia Aker, duo
bus fere milüaribus Stockholmia distans, ante Reforma
tionem Arcliiepiscopis Upsaliensibus proprium, unde ßi-
skopstuna adpellatum. Cfr. supra p. 99-
d) Cod. 4 . knubot, Codd. 7, 8. kuffoth, knffot.
Kufvot ord: skymfliga eller bittra ord, verba con
tumeliosa 1 . acerba a Kufva: sibi subjicere, insultare.
Cfr. Ihre in voce Kufva.
e) Cod. 3 male: hafva på stält,
Tom. //.
II. 36 .

Nutzerhinweis

Sehr geehrte Benutzer,

aufgrund der aktuellen Entwicklungen in der Webtechnologie, die im Goobi viewer verwendet wird, unterstützt die Software den von Ihnen verwendeten Browser nicht mehr.

Bitte benutzen Sie einen der folgenden Browser, um diese Seite korrekt darstellen zu können.

Vielen Dank für Ihr Verständnis.