SVENSKA CHRÔNIKA.
i3g
hade, Lief plat intet hoilit, Herr Steen och Herr Svante icke heller. Ocb vnr ähnta fast myc*-
kit annat som the Svenske klagade ölver, ia the vore och väll ibland som then meningen hade
om honom, at han intet bättre hade achtat the Svenske, ähn thet som uthi hans Sons Kon.
Christierns tyranniske handell sädhan utbrast, livar han lenger hade fät radha i Sverige. När
the Svenske sage at sâ handlades, och at intet bättre varda ville, begynte the fâ it stoordt
misshag till Kon. Hans, doch brast thet icke förre nt, ähn han var afslagen i Ditmarshen.
Ahr i 5 oi vidh Pingesdaga lid g) kommo tili Stockholm Herr Steen Sture, Herr Svante,
Baling Gadd, sampt medh mänge h) andre af Rådet och Ridderskapet, i den acht at the
med Konungenom, som ta sampt med Drottningen ther tillstäds var, handla ville, och när the
hade varit sig emillan till råds, och uptecknat nâgre articklar af Calmar Recess , hvilke them
syntes, sende the them till Konungen, begärandes at han samma artiklar vid macht holla ville,
såsom hans eed, bref och sägell tilsade, men tå ther på lenge , veil fem eller sex veckor
handlat vart, doch icke till then grund och mening svarat som the Svenske ville och artik
larna retsliga fcrafde, lates the tå omsidher vara tillfrids med the svar som gifne vore, och
foro sâ ifrå Stockholm. Något ther efter vid Olufsmesse tid i), församlades the äter i
Vadstena, ther vädersade the Kon. Hans och skrefve honom up hulskap och mandskap, men
strax han the brefven fät hade, lade han af och seglade till Danmark, låtandes Drotningen
quarra blifva efter sig i Stockholm, och vid pass 1000 krigsfolck med henne. Sädhan lät tå
Herr Steen bestalla slotten, så at lian sampt Riksens Råd lägrade sig för Stockholm vid
Michelsmesso tid k), och fick staden in i 4 dagar ther efter, ty borgarena ocli menigheten
gåfve sig till Herr Steen och Riksens Råd, med thet samma vart ock då Drotningen bestallat
som slottet innehade, och ändoch Kon. Hans skref ofta Herr Steen och Riksens Råd till,
at the thetla afslå skulle, biudaudes och sig med them uthi rätten ; lickvell efter nu så klart
och uppenbarligit var, att lian Calmar Recess, ord, bref och sägell hvarken hållit hade, eller
bolla ville, lian motte ock elliest utlofva sä godt han kunde, vorde hans skrifvelse och tilbud
intet achtade, uthan Riksens Råd keeste åter Herr Sieen till Höfvidsman, och hölt han så den
bestalningen fram alian vinteren, men om vårena, efter han vall förmodde at Kon. Hans skulle
komina och göra Drotningen undsetning, stormade han till slottet, ther af vart tå Drotningen
sampt med the Ilerrar med henne vore, sa förskreckte, at the begynte strax dagtinga, ty thö
vore tå ganska fââ helbregda på slottet, som thet försvara skulle, och gafs tå slottet up 8
dagar före Pingesdagha l) åhr i 5 oa. Men the som ther på legat hade och tå afgingo, vore
föge meere ähn 70 personer, och ibland them neplige tijo helbregda karlar. Och tree da
gar elfter slottet upgifvit var, kom Kon. Hans med en stoor skipsflota in för Stockholm,
doch töfvade han ther intet, uthan strax han förnummit hade huru fat var, seglade han till
Danmark igen, men Drotningen blef alt quarr i Stockholm vid pass halftannat åhr, thesförin-
pan ock feigden stod emillan Sverige, och Danmark, så at hvar giorde androm skada bådhe
till land och vatn. När the Danske sägo sin lägenheet, slogo the hasteliga in i Vestergötland,
brände och sköflade hvad the bekomma kunde, och skyndade sig tilbaka igen, thet samma
giorde och the Svenske i Blecking, Halland och Skåne, men Herr Knut Alf sson, som var en
rätsinnig krigsman och hade Åkershuus inne, beviste sig ock ta altid ganska manneliga uthi
Norige, görandes ther Kon. Hans myckin meen och stoor skada 5 hvarlöre ock the Danske
vore honom uthur måtton fiendske, och efter the icke annars kunde komma vid göra Iionom
skada, vende the sig till list och falska dagtingan, så at the gåfve honom en christelig leigde,
så lenge the motte komma med honom till orda, men när the med honom talat hade hvad
the yille, och han nu skulle skillias vid them, bedrefve the ther på honom it iemmerligit
mord, oandset then säkerheet som the honom med eedom och förplichtelser, bref och sägell
tilsagt hade. Uthi så inotte vunne the Danske thenne hielten, men hvad älire the hafve her
med
„) p 3o Maji. — Cfr. de toto hoc negotio Diar. Minor. Stockholm. T.
/,) Cod. 3 : menige. Cod. 7 : nâgre. I. Sect. I. p. 79.
i) i). 20 Julii. Litteras quibus fidem Regi renun- k) D. 29 Sept
tiarimt, dalas D. 27 Sept. vid. apud Jladorph 1. c. p. 3/g. I) D. 8 Maji. Cfr. Diar, Minor. Slockli. p. 76.